80,4672 mil

Jag läser en tweet om Martin Widmark och En Läsande Klass. Projektet som ska öka läskunnigheten och -förståelsen hos svenska barn och ungdomar. Jag tycker spontant att det är ett bra initiativ och håller med om att läsning är en färdighet som kräver färdighetsträning.

Martin (Widmark) lutar sig emellertid mot Martin (Ingvar) och det är här jag ryggar tillbaka något. Ingvar hävdar nämligen att ”(d)u måste ha läst 40 mil för att du ska kunna läsa, det vill säga uppnå den automatik som gör att du kan ta till dig en text utan att behöva läsa den bokstav för bokstav. På motsvarande sätt måste du ha skrivit ungefär nio kilometer för att du ska kunna skriva.” (Tidningen LÄRA, nr. 5/2008).

Ja, det låter ju rimligt i sitt sammanhang. Du kan inte lära dig läsa utan att traggla. Faktiskt. Och det är inte det jag ryggar tillbaka inför.

Det är hur han väljer att mäta mängden läst text.

40 mil.

För hur mycket är egentligen 40 mil text? Är det detsamma som 400 000 hyllmeter? Eller – lite rimligare – ca 53 500 fullmatade A4 (enligt en beräkning jag och en bekant gjorde på Facebook tidigare ikväll)? Eller vad? Hur många mm är en bokstav?

När jag läser, räknar jag för det mesta boksidor. Det blir förvisso inte helt exakt, eftersom det beror på bokens format, teckenstorlek, radavstånd och indrag m.m. Men det blir betydligt mer konkret och tydligt än 40 mil, 3 kilometer eller 50 meter.

Hur långt är det här inlägget, t.ex.?

Jag har försökt googla, men hittar inga svar. Jag hittar påståenden, uttalade med den auktoritet en hjärnforskares uttalanden har. Men inga förklaringar eller frågor på det. 40 mil text. Glasklart.

Inte för mig, dock.

Så om någon av er därute kan berätta för mig hur man översätter det för mig abstrakta måttet 40 mil i konkreta termer av tecken, ord, sidor eller vadhelst som klingar lite mindre flummigt än mil, kilometer eller meter – i så fall får ni gärna dela med er av er visdom i kommentarsfältet.

Under tiden roar jag mig med att tänka på att titeln på den här låten är dubbelt så lång som det krävs för att bli läskunnig. 500 miles. Eller ca 80,5 mil.

Om Jan Kjellin
Förskollärare, VFU-handledare, flumpedagog, skyddsombud m m.

10 Responses to 80,4672 mil

  1. klalin says:

    Klokt som vanligt. Jag brukar också få lätt huvudvärk när jag följer Martin Ingvars, oftast häpnadsväckande anekdotiska, äventyr på skolans område.

    Gilla

  2. klalin says:

    Åh, nu blev det här med 40 mil en hang-up. Enligt mina beräkningar motsvarar det ungefär 666 genomsnittliga pocketromaner. Under de kritiska sex läsinlärningsåren (ca 7-12) bör barnen således läsa ett par romaner per vecka. Det är knappt halvfart mätt i akademisk studietakt. Där rök sommarlovet.

    Gilla

    • Janne says:

      Det låter som du avslöjat en djävulsk plan. 666 romaner…

      Samtidigt som jag/vi skrattar åt detta är det dock med hjärtat i halsgropen. Antingen har vi räknat fel (hur långt är mitt svar?) eller så är hjärnforskarens påståenden bara ett retoriskt grepp. Mer om det i mitt svar till Maths. Kanske.

      Gilla

  3. Maths says:

    Som retorisk figur verkar de 40 milen vara lyckad. Den fick dig att stanna upp och tänka. 😉

    Var han får 40 mil ifrån, det är svårt att säga, men nog handlar det om hur många rader man läser. Dock känns det inte så vetenskapligt förankrat och är kanske inte menat så heller. Däremot har man ju titta lite på vad som krävs för att bli mästare på något, hur lång tid det tar att behärska något så man är riktigt duktig. Då hamnar man på ca 10.000 timmar.

    Gilla

    • Janne says:

      Det är månne lyckad retorik, och visst har båda Martin rätt i att läsning är en färdighet man måste träna upp. Men faen, liksom… Det luktar illa när det här blir en sanning – vilket det verkar ha blivit nu, när författaren och läraren Martin hänvisar till påståenden (är det ens forskning?) av hjärnforskaren Martin som om det vore något slags underlag som motiverar den förstnämnde Martins berömvärda initiativ på området.

      Jag har också hört det där om att man behöver göra visst mycket av något för att bli bra på det. Och jag antar att den vetenskapliga exaktheten i det är ungefär lika svajig, men å andra sidan kan jag lättare acceptera en hjärnforskare som säger att det krävs 10.000 timmar läsning för att bli bra på det, än en dito som pratar om 40 mil text. För även om vi alla läser olika snabbt, så är det betydligt mer konkret att tala om lästid i timmar än textlängd i kilometer och mil.

      Säger man ca 20 minuters läsning i veckan under Klalins sex kritiska läsinlärningsår blir summan runt 10.000 timmar. Förpackar man dessa 20 minuter till läsårstiderna blir det fortfarande mindre än en lektion (40 minuter) i veckan som behöver läggas på lästräning för att nå det magiska målet. Det är inte så blodigt. Det känns inte så blodigt. Och det är fanimej mer konkret än att prata om att behöva läsa ca 1400 m text (eller vad det nu blir) i veckan.

      Å andra sidan handlar det mer om hur mycket tid man lägger på träningen än hur mycket man faktiskt läser. Skillnaderna däremellan kunde nog vara värt att filosofera över ytterligare…

      Gilla

    • Janne says:

      Jag har svarat, men verkar ha räknat fel i mitt resonemang Återkommer när jag rättat till det.

      Gilla

      • Maths says:

        OK. Om vi tänker att en elev har plockat upp läsningen så att den börjar år 4 som läsare. Om vi då tänker att eleven ska skaffa sig många experience points och en hög level när det gäller läsning fram till den slutar grundskolan kan vi kanske tänka oss följande.

        10.000tim/3=1666,6666tim/år
        1666,666tim/52veckor=32,05tim/vecka
        32,05/7=4,5787tim/dag

        F*n, det blir många timmar per dag! Men man kanske också måste tänka sig att en ökad svårighetsgrad och en lust att förstå, även bidrar till en ökad färdighet. Och man kanske inte kan tänka i de här termerna i alla fall, för till slut handlar det om att förstå vad man läser, att få ut något av sin läsning.

        Jag kan säga att jag själv inte läste så mycket när jag var ung. Lite skolböcker. Annars var det bara Sagan om ringen i högstadiet. När jag i gymnasiet testade mig, så hade jag en svag dyslexi. Inte något jag direkt märkte. Men efter att jag skrev in mig på universitetet 1977, så har jag läst en hel del — men också skrivit. Jag läser kanske inte så fort, men jag kan plocka ut väsentligheter, vilket jag inte kunde förr, och kan på det sättet tillgodogöra mig det skrivna. Så även om jag inte läser 4 timmar i veckan har jag nog en väl uppövad förmåga att läsa.

        Gilla

        • Maths says:

          Rättelse. Den första raden ska vara 10.000tim/6=1666,6666tim/år

          Gilla

        • Janne says:

          Det var de siffrorna jag fick (till slut). På något sätt fick jag fram ynka 20 minuters läsning/vecka men upptäckte det lyckligtvis när jag gjorde samma beräkning i ett annat sammanhang. 😉

          Jag har lekt mer med de här siffrorna, men får återkomma om det ikväll efter jobbet.

          Gilla

          • Maths says:

            Själv kan jag räkna lite när jag har lust — om jag har lust. 😉 Är inne på tredje semesterveckan med två kvar. Men jag läser faktiskt lite, t ex boken ”Mentalisering”. Det var ju läsning som var temat för ditt inlägg, inte räkning. 😉

            Gilla

Lämna ett svar till Janne Avbryt svar