Elak kunskap och ful politik
18 maj 2010 4 kommentarer
Det kom ett mail från Jan Björklund (angående förslaget om betyg från år sex). Han citerade först SOU 1977:9 (”Betygen [.] medför att arbetet i skolan riskerar få en inriktning mot att meddela kunskaper och färdigheter”), därefter tolkade han detta som att ”vänsteridéerna på 1970-talet” gjorde betygen till något elakt och kunskap till något fult.
Om vi nonchalerar hans retoriska svada; de svepande generaliseringarna om vänsteridéer (i opposition mot ”högersanningar”), elaka betyg och ful kunskap, så dyker istället frågan om tolkning upp:
Menar Jan Björklund att det ökade incitamentet att meddela kunskap går i linje med att förvärva kunskap? I så fall, hur?
Eller menar kanske Jan Björklund till och med att meddelad kunskap är detsamma som förvärvad kunskap?! Varför formulerade man sig då så konstigt i SOU?
Vi jämför:
”Betygen [.] medför att arbetet i skolan riskerar få en inriktning mot att meddela kunskaper och färdigheter”
”Betygen [.] medför att arbetet i skolan riskerar få en inriktning mot kunskaper och färdigheter”
Jag tycker det verkar osannolikt att de två orden – ”att meddela” – skulle vara betydelselösa i SOU’s skrivelse och att ovanstående två exempel har samma innebörd. I mina ögon är det faktiskt bara det andra av citaten som ligger i linje med Jan Björklunds tolkning, eftersom det tydligt kopplar samman betyg och kunskap. Men det är ju å andra sidan ett manipulerat citat och varken sanning eller fakta. Hmm… Nåja, det är väl så det fungerar i (skol-)politiken nuförtiden?
Sammanfattningsvis: Om mitt betyg hänger på att jag kan meddela min kunskap blir det viktigare än att förvärva den, varför ordbajseri och ”kommer det här på provet” blir viktigare komponenter i min utveckling än frågorna ”varför” och ”hur”.
Betyg är inte nödvändigtvis elaka, men de förfular kunskapen.
Om Jan Kjellin
Flumpebloggen 
Jag tyckte också att det var ett löjligt citat att utgå från, men tänkte att man i SOU’s skrivelse menade att allför mycket tid i skolan skulle gå åt till att kontrollera vad eleverna redan kan och meddela detta, så att tiden för lärande blev för kort. Det går antagligen att kolla upp det där citatet och utläsa av sammanhanget vad man egentligen menade, men skulle inte det medföra att även vi hamnade ”i sandlådan” med politikerna?
GillaGilla
Jag tror att det fulla citatet lyder: ”Betygens hittillsvarande roll som den huvudsakliga grunden för urval till fortsatt utbildning och arbetsliv medför att arbetet i skolan riskerar att få en inriktning mot att meddela kunskaper och färdigheter.” (Rätta mig om jag har fel, nån!)
Det avslöjar inte så mycket mer, men jag tror mig kunna utläsa det som en kritik mot ett alltför stort fokus på betygen, både som urvalsinstrument och motivator.
Och sandåda eller ej, så är det där man måste möta Björklund eftersom han så sällan lämnar den… 😉
GillaGilla
Pingback: Vad är det betygen beskriver egentligen? « Tysta tankar
Jan Björklund kan inte få komma undan med att fortsätta med sin fula retorik att alla hans kritiker är vänsterflummare och att andra inte vill bedömma eleverna.
Jag tror att ytterst få, om någon, pedagogisk forskare är motståndare till att man ska bedömma eleverna och ge dem feedback. Vad man däremot ganska tydligt kan se är att betyg är ett ypperligt dåligt sätt att bedömma och förmedla kunskap.
Dessutom är jag blint övertygad om att väldigt många forskare som kritiserar Björklunds ”skjuta från höften”-politik betraktar sig själva som liberaler.
GillaGilla