Laglig läsning

Den nya skollagen beslutades av riksdagen den 22 juni 2010 och träder i kraft den 1 augusti 2010. Som en buffert behöver den dock inte tillämpas på utbildningar förrän från och med den 1 juli 2011.

Jag läser just nu ett kapitel i taget av nämnda lag och försöker samla de paragrafer som på ett eller annat sätt rör förskolans verksamhet, allmänt eller specifikt. Syftet är att försöka skapa en översikt för mig själv att ha som underlag inför diskussioner om verksamheten med mina lokala skolpolitiker, både via lokalpressens insändar- och debattsidor, men även på deras bloggar m.m. Antagligen kan det vara ett nyttigt dokument att trycka upp i chefens nylle också.

Jag har också en tanke bakom syftet. Jag vill försöka synliggöra en prioritetsordning i de styrdokument som finns att ta hänsyn till i vår vardag. Jag ser skollagen som det allra första steget – basen – i denna prioritetsordning. Detta för att öka min säkerhet som förskollärare i min strävan efter att mina ageranden – utan några tveksamheter – sker i enlighet med rådande lag m.m. Därtill att detta är att förstås som min absoluta skyldighet gentemot de barn som är inskrivna i förskolan, deras föräldrar, vår regering, vårt samhälle.

Hur närvarande är skollagen i din vardag?

Om Jan Kjellin
Förskollärare, VFU-handledare, flumpedagog, skyddsombud m m.

26 Responses to Laglig läsning

  1. Pingback: Laglig läsning « Skäggig dagisfröken

  2. Johan Eckman says:

    I min vardag just nu är den inte särskilt aktuell. Men när sista terminen på utbildningen börjar i september antar jag att det kommer vara ett väldigt stohej! Låter som du sätter ihop ett bra eget dokument. Bra där!

    Gilla

  3. Maths says:

    Jag gjorde i början av 2000-talet precis som du gör nu. Det gav mig en känsla av riktning. Jag sökte efter verksamhetens idé, vilken jag hittade i den skollagen. Visionerna hittade jag i läroplanen. Nu har jag inte stuckit näsan så djupt i den nya läroplanen, men jag ska göra det, efter semestern 😉

    Sedan är det en annan fråga hur väl vi kan jobba med barns behov och få ihop det med den nya lagen. Jag är lite orolig eftersom jag jobbar med 1- och 2-åringar och kan ana att vi nu i rask takt rör oss mot en skolverksamhet för även den åldersgruppen. Det här skulle göra Sverige världsunikt på ett negativt sätt.

    När det gäller argument till politiker, så fanns det i den förra lagen skrivningar om gruppstorlek, men vilken politiker brydde sig?

    Gilla

    • Janne says:

      Intressant! Jag byter arbetsplats efter sommaren och hamnar precis där du är nu: I en grupp med 1- och 2-åringar. Och det är mycket med anledning därav jag nu satt mig med skollagen, för att därefter ta mig an läroplanen. Inte bara för att ”bråka” om gruppstorlekarna, utan för att kunna knuffa verksamheten i riktning mot det innehåll vi förväntas tillhandahålla.

      Jag vill försöka uttolka vilket stöd jag har i lagen för att kunna ställa reella krav på politiker, men också cheferna på mellannivå (mellan kommunfullmäktige och golvet, alltså). Som lärare bär jag ett ansvar och det måste backas upp av ett motsvarande ansvar hos mina överordnade.

      När du är klar med semestern får du gärna dela med dig av dina djupdykningar i Läroplanen! 🙂

      Gilla

      • Plura says:

        Ett lite memento om läroplanen. Än är det Lpfö98 som gäller. Förslaget från Skolverket har ännu inte blivit förordning så ingen vet hur den kommer att se upp. Och den kommer troligen inte att gälla förens 1 juli 2011.

        En politisk fara kan också finnas. Om inte Alliansregeringen sitter vid makten efter 19 sept och beslutet om förordningen inte tagits av regeringen finns risk för att de rödgröna gör om jobbet.

        Gilla

  4. Mats says:

    Nu fick jag dåligt samvete – hoppas det går över!

    Ska nog ta och ladda hem skollagen till mobilen. Perfekt strandläsning!

    Gilla

  5. Maths says:

    @Mats
    Nähä, du Mats, där går gränsen! Skollagen är för mycket jobbet för semestern. Däremot har jag läst en bok om RUS och en om motorik och inlärning, men det är en annan sak. Och jag har lagt upp på min blogg ett schemaläggningsark som vi ska använda nu på jobbet, men jag har inte suttit och försökt få ihop det där j*a schema. Sånt får vänta några dagar till 🙂

    @Janne
    Visserligen har jag läst både skollagen och läroplanen grundligt, men åtminstone läroplanen är ett mischmasch som man lätt kan bli förvirrad av att läsa. Därför har jag mera försökt dra ut de stora dragen. Tänk: vilken är versamhetens idé? vilka visioner för verksamheten finns det? strategier? mål? Sedan måste vi som jobbar med 1- och 2-åringar göra vår egen tolkning av vad vi kan jobba med. Det går alltid att få in något lite av nästan varje om man är lite kreativ.

    Men sedan har både förra och nya skollagen samt läroplanen ett fruktansvärt tillkortakommande: den tar inte hänsyn till omsorg alls! Och det är det som vi främst behöver fokus på när det gäller de yngsta och grönaste, anser jag. Skolbarn hinner de bli tids nog.

    Gilla

    • Janne says:

      Har du en länk till det där schemaläggningsarket? Skulle vara intressant att kika på…

      Frågan om mötet mellan pedagogik och omsorg är en jag inte helt lyckats besvara för mig själv ännu. Och där – i gruppen med 1- och 2-åringar – kommer ju frågor om gruppstorlekar m.m. i ett helst annat sken, eftersom trygghet, relationer och andra mjuka värden är i allra högsta grad påverkande för möjligheten att bedriva det skollagen hänvisar till som utbildning genom undervisning…

      Gilla

    • Plura says:

      Läroplanen är väl till för 3-6 åringar.

      Gilla

      • Janne says:

        Förskolans läroplan är till för alla barn i förskolan, oavsett ålder. Vi är en pedagogisk verksamhet och en del av skolväsendet.

        Gilla

      • Plura says:

        Ok, tack för den lärdomen.

        Då undra jag snabbt hur en 2 åring ska få in matematik?

        Gilla

        • Janne says:

          Man kan dela med sig av leksaksbilarna (division), räkna legobitar (mängdlära, addition, subtraktion) m.m.

          Det handlar ju inte om ”undervisning” som man kanske tänker sig den i form av genomgångar och så, utan snarare om att synliggöra matematiken i vardagen.

          ”Hur många äppelbitar har du? Två? Just det!”

          Jag gillar frågan och om ingen annan (Maths?) känner sig manad, så återkommer jag gärna med ett lite utförligare svar efter helgen. 🙂

          Gilla

  6. Maths says:

    Schemaläggningsarket hittar du här.

    Jag skulle säga att utan trygghet ingen pedagogik. Och det gäller lika mycket för 1-åringen som för 13-åringen. Tänk stökigt klassrum och du förstår vad jag menar. Men det har en mer livsavgörande betydelse för 1- och 2-åringar eftersom dom fortfarande är under ”uppbyggnad”. Men det här berör varken skollag eller läroplan. Det är formell undervisning som står modell. Tyvärr!

    Sedan är det lite speciellt att jobba med människor som ännu inte kommunicerar på den verbala kanalen. Det kommer du att märka. Det finns många subtila delar i den icke-verbala kommunikationen som är viktigare.

    Gilla

    • Janne says:

      Intressant och ambitiöst! Ska titta närmare på det under augusti.

      Det här med planeringstid löser man ju på olika sätt på olika förskolor (och ibland t.o.m. avdelningar). Fick t.ex. härom månaden höra om två avdelningar som lägger planerings- och administrationstiden (5 tim/v) utanför schemat – alltså lite grand motsvarande den tid man drar av för kvällsmötestid. I mina öron lät det som en bra idé, och i ditt schemaläggningsark skulle det ju i ett sådant fall bara kunna läggas till som en ytterligare post i inställningar, alternativt att man bakar ihop planerings- och kvällsmötestiden. (En av effekterna av att lägga planeringen utanför schemat var att man kunde fördela timmarna över terminen.)

      Gilla

  7. Maths says:

    Om man har planeringstid utanför schemat blir det som lärarnas förtroendetid. Det är kontroversiellt. På mina två senaste arbetsplatser har det inte varit OK, enligt cheferna. Det ska in på schemat. Dels visar det facket att personalen får sin planeringstid, dels har chefen mera koll. Å andra sidan gör jag ju en del hemma ändå, på gott och ont.

    Som du ser i licensen för schemaläggningsarket är det bara att lära sig principerna och själv börja mecka 🙂 Men det är som du säger: en post till under inställningar och en kolumn till under sammanfattning.

    Gilla

    • Janne says:

      Jag skulle gärna se att vi förskollärare hade liknande avtal som lärarna, just för de förbättrade möjligheterna att få till det här med planering och administration.

      Mina erfarenheter av schemalagd planering är att den ofta får stryka på foten till förmån för akuta ärenden och ”plötslig administration” och att man därmed skjuter sig i båda fötterna: Chefen och facket har på papper att jag har planeringstid, och det blir mitt eget fel att jag inte använder den. Dessutom känns det oerhört utmanande att få in mer än ett par timmar planering i veckan om det ska finnas i schemat, eftersom schemalags planering i princip är synonymt med att ”gå ifrån”.

      Jag blir förstås nyfiken. Hur mycket planeringstid har du i veckan och hur organiserar ni det för att få det att fungera?

      Gilla

  8. Plura says:

    Mer om en spetsfundighet i nya skollagen. Den skiljer på Utbildning och Undervisning.

    Den förra är huvumännens göra att planera, följa upp och utveckla.

    Däremot är det förskolan och förskolechefen tillsammans med förskollärarna som äger undervisningen, att organisera och driva den pedagogiska verksamheten. Inte huvudmannen som man skulle kunna tro.

    Detta smarta grepp har gjort att Björklund och Alliansregeringen till viss del kringgått kommunaliseringen.

    Dessutom, kolla motivtexterna till lagparagraferna. Det är mer matnyttiga för att förstå hur lagstiftaren tänkt. Och ett råd till, läs med fördel Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:21 inför beslutet den 22 juni 2010. Den ger en bra överblick över lagstiftningen.

    Och Janne: Du behöver bara läsa kapitlen 1,2, 6 och 8 de har bäring på Förskolan.

    Gilla

  9. Janne says:

    Jag vet att jag har reagerat på uppdelningen utbildning/undervisning, men jag har inte närmare reflekterat över den ännu. Skall bli intressant att klura över det – kanske på tåget mellan Skövde och Falun på söndag?

    Tack för lästipsen också, även om jag tycker att kap. 3 och 4 också är läsvärda. Där finns nämligen också paragrafer som berör förskolan.

    Gilla

  10. Plura says:

    I all hast glömde jag att det fanns mer matnyttigt. Får skylla på det intensiva skyfallet regn som kom idag.

    Gilla

  11. Pingback: Svårt med planeringstider « Maths hörna

  12. Maths says:

    Nu har jag skrivit lite om det där med planeringstid. Men eftersom det blev lite mycket, så har jag gjort det till ett inlägg på min blogg.

    När det gäller matematik och barn under 3 år, har vi sedan slutet av förra året diskuterat det på min avdelning. Jag har skrivet lite om det här, här, här, här och här.

    Är föresten tillbaka på jobbet. Har varit en lugn vecka. Hälften av barnen dök aldrig upp. Så kan det vara på sommardagis!

    Gilla

    • Janne says:

      Tack för länkarna! De fick iofs kommentaren att fastna i spamfiltret och jag har varit bortrest över helgen, men nu kan alla ta del av dem (inklusive undertecknad, som precis kommit innanför dörren). 🙂

      Gilla

  13. Plura says:

    Dagen S som i Skollagen, idag är det alltså den största lagändringen sedan 1962 i skolans värld.

    Hinner skolan och dess huvudmän svänga supertankern på 11 månader?

    Gilla

Lämna en kommentar