Förskollagen 2010, kapitel 1

Jag har ägnat delar av min fritid åt att läsa den nya skollagen. Som förskollärare är jag förstås mest intresserad av de kapitel och paragrafer som berör förskolan och parallellt med läsningen har jag klistrat in de relevanta paragraferna i ett Word-dokument för att på så vis samla dem till en ”förskollag”. Tyvärr gick det inte ihop med mitt rigida ordningssinne, då jag stördes oerhört av att kapitel 1 saknade paragraferna 1, 7 och 12, så istället satte jag mig och försökte sammanfatta kapitel 1 i löpande text. Såhär blev det (och det bör kanske tilläggas att stora sjok av texten är raka citat ur lagtexten):

Förskolan är en utbildning inom skolväsendet som – i likhet med t.ex. grundskolan – bedriver undervisning. Verksamheten, som är frivillig och riktar sig till barn, äger rum på förskoleenheter eller fristående förskolor. Utbildningens syfte är att barnen skall inhämta och utveckla kunskaper och värden på ett sätt som främjar utveckling, lärande och en livslång lust att lära. Därtill skall utbildningen förmedla och förankra respekt för de grundläggande demokratiska värderingar det svenska samhället vilar på och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor, genom att utformas i enlighet med dessa.

För att bättre uppnå utbildningens syften skall den vila på vetenskaplig och/eller empirisk grund, vara icke-konfessionell och – med utgångspunkt i barnets bästa – ta hänsyn till barns olika åsikter och behov. Barnets inställning skall så långt det är möjligt klarläggas, genom att skapa möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom/henne och därefter ge dessa åsikter betydelse i relation till ålder och mognad. Utbildningen skall också ge barnen stöd och stimulans så att de utvecklas maximalt, genom att sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla barn ska därför, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till en förskola som är likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Se även diskrimineringslagen (2008:567) för bestämmelser med ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter, oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling, och skall i samarbete med hemmen sträva efter att utbildningen främjar barns allsidiga utveckling till aktiva kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Ovanstående lagstadgade bestämmelser ligger till grund för en läroplan (för närvarande Lpfö 98). Denna skall formulera utbildningens värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer. Dock kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även meddela föreskrifter om ovanstående på andra sätt.

Advertisements

Om Janne
Flumpedagog och förskollärare. Bland annat...

19 Responses to Förskollagen 2010, kapitel 1

  1. Plura says:

    Det var en bra sammanfattning av portal paragraferna i skollagens kapitel 1.

    Glöm inte kapitel 6 om kränkande behandling. Den gäller förskolan likaväl som skolan.

    Gilla

    • Janne says:

      Tack! Jag har samlat paragrafer t.o.m. kapitel 6, så det kommer en sammanfattning av den också, vad det lider. Just nu väntar kapitel 2 på behandling, så… 😉

      Gilla

  2. Maths says:

    Så i allt det här ska man alltså kunna hitta verksamhetsidén? Vad är vi för något? Fågel, fisk eller mitt emellan?

    Tack för dina sammanfattningar, de kommer att underlätta för mig när jag söker svar på mina frågor.

    Gilla

    • Janne says:

      Tack för visad uppskattning! Det motiverar mig att fortsätta sammanfattningarna. 🙂

      Gilla

    • Plura says:

      Någon verksamhetsidé lär du inte hitta i lagstiftningen utan det golv man inte får trampa igenom. Lagar är minsta gemensamma nämnare för riktlinjer som satts upp för en verksamhet som är politiskt styrd eller där vi samhället bara accepterar vissa typer av beteenden.

      Gilla

      • Janne says:

        Grattis Plura!

        Det där var den 700’e kommentaren på Flumpebloggen, vilket ger ett snitt på knappt 12 kommentarer/inlägg. Jag hoppas jag kan hålla uppe den (inter)aktivitetsnivån. Det skulle kompensera för den emellanåt låga frekvensen nya inlägg… 🙂

        Gilla

        • Plura says:

          Vad kul att jag någon gång lyckas pricka in en vinnande siffra. Dessutom med det mytomspunna heliga talet sju i.

          Ja, ibland saknar jag den här viktiga debatten och tycker det är synd att inte fler är aktiva.

          Gilla

          • Janne says:

            Jag hoppas fler dyker upp efterhand vi närmar oss skolstart.

            Gilla

          • Maths says:

            Utav dom jag har jobbat med kan jag på rak arm inte komma på någon som skulle kunna tänka sig att läsa en lagtext, än mindre diskutera den utan att ha läst den. Läroplanen, ja, den tvingas folk läsa och alla citat som används från den, men inte skollagen.

            Gilla

      • Maths says:

        Jag vet inte med den här skollagen, men i den förra fanns det. Få se om det går att vaska fram någon ur den nya. Så vida vi inte rakt av har blivit skola.

        Gilla

        • Janne says:

          Jag har inte läst kapitel 8 ännu. Månne kan man hitta något av det du söker där?

          Gilla

        • Plura says:

          Jo, förskolan är från och med nu en av skolformerna i det svenska skolväsendet.

          Så Maths, tidigare har ni inte behövt fundera på skollagen. Det var för 12 år sedan ni gick från att vara dagis till att bli förskolan med läroplan. Nu har Alliansregeringen upp höjt er till skola med krav på förskolechefer och förskollärare.

          Gilla

          • Janne says:

            Nja, det där är väl en sanning med modifikation?

            Det fanns en anledning till att vi bytte benämning från daghem till förskola, hamnade under Skolverkets beskydd och fick en läroplan som – revolutionärt – fokuserade på det pedagogiska uppdraget istället för vår tillsynsfunktion. Det var självkart ett första steg mot en verksamhet med lärande i fokus. Och vi fanns ju med i skollagen redan då, så att säga att vi inte behövt bry oss om den tidigare stämmer inte alls.

            Det steg som nu togs i och med den nya skollagen är därför att se som den logiska fortsättningen på ett förändringsarbete som pågått i mer än ett decennium (och fortfarande pågår) och alltså inget jag är beredd att ge alliansregeringen – eller någon annan tillfällig regering under de senaste 12 åren – äran för.

            Gilla

          • Plura says:

            Visst är det en gradvis utveckling till en skolan när ni flyttade från Socialdepartementet och socialförvaltningarna till Utbildningsdepartementet och BOU-förvaltningarna.

            Men hur nu än utvecklingen gradvis har förändrats är det först nu som förskolan höjs till en skolform. Tidigare har inte förskolechefen reglerats, när den jämställd med rektor och har tydliga lagliga mandat. Även om förskollärare har funnits har den inte varit reglerad i lag. Det är en av anledningarna varför inte den nya läroplanen för förskolan tagit eftersom man där tagit in begreppet riktlinjer för förskollärare. Detta är några hållpunkter som du ser när du läser vidare och läs gärna Utbildningsutskottets betänkande här finns mycket nyttigt att hämta argumentmässigt.

            Gilla

  3. Janne says:

    De sakerna hör ju å andra sidan ihop. Man hade inte kunnat göra förskolan till en skolform utan att dessutom reglera förskolechefen o.s.v.

    Som sagt är det en ny skollag och för oss i förskolan är det ganska grundläggande förändringar som skett. Och kanske missförstod jag dig i din förrförra kommentar, när du skrev att alliansregeringen ”upphöjt” oss till skola, som att du menade att det var ett slags initiativ och en ny tanke. Kanske ville du bara markera att det är ett stort steg som tagits – och det är det i sanning, även om det inte är det första (och knappast det sista).

    Det jag undrar över i större utsträckning än vem som är ansvarig för vad och hur det kommer att fungera i praktiken, och som jag hoppas få till stånd en diskussion kring efter att jag sammanfattat resten av kapitlen i min ”förskollag”, är vad den här förändringen kan komma att innebära för ”undervisningen” i förskolan. Både innehållsmässigt och metodmässigt. Vad som händer med förskolans ”kärna”…

    Gilla

  4. Mats Gerdau says:

    Hej, som lagstiftare så tycker jag att du sammanfattat de inledande kapitlen väl! Men det finns några till som även berör förskolan, bl a om kvalitetsarbete, tillsyn etc.

    Vår ambition har varit att ta ett helhetsgrepp på hela utbildningsväsendet och få till stånd en modern skollag där alla olika delar finns med, från förskola till vuxenutbildning.

    Det är en balansgång att reglera tillräckligt för att skapa god kvalitet och likvärdighet men inte för mycket så att man kväver den lokala utvecklingskraften. Det blir intressant att se hur utfallet blir om några år, förhoppningsvis kan vi se att vår nya skollag bidragit till att höja kvaliteten.

    Gilla

    • Janne says:

      Tack för berömmet, Mats! Jag avser att så småningom ha sammanfattat alla kapitel som berör förskolan. Till att börja med de inledande kapitlen med gemensamma bestämmelser (jag har kvar att sammanfatta kapitlen 3-6, kapitel sju hoppar jag över, eftersom det inte berör förskolan).

      Jag är lika nyfiken som du på vilken betydelse den nya skollagen kommer att ha för verksamheterna och jag känner redan nu (eftersom jag har den färsk och aktuell) att jag börjat luta mig mot den så smått för att – från mitt perspektiv på golvet – kunna göra mitt för att höja kvalitén där jag är och verkar. Det känns bra.

      Gilla

  5. Plura says:

    Janne och andra förskolvänner.

    Idag har ni begåvats med en ny läroplan att gälla från samma dag som skollagen ska tillämpas 1 juli 2011.

    Snabbtitten visar på djupare pedagogik i matematik, ett huvudmoment med utvärdering och förbättringar och det stor, ett särkilt huvudmoment för förskolcheferna som pedagogiska ledare, precis som i grundskolan och gymnasieskolan för rektorer. Sedan har förskollärarna begåvats med riktlinjer för sitt arbetet under varje huvudmoment.

    Spännande eller?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: