Om Flumpebloggen
Flumpebloggen såg dagens ljus under sensommaren 2009 som ett försök att samla mina och andras spridda tankar och funderingar kring de laddade och problematiska begreppen ”flumpedagog” och ”flumpedagogik”. Begreppen nylanserades under hösten 2008 som en spontan motreaktion på den svartvita retorik som används av skolminister Jan Björklund (fp), där allt som varit och är fel i skolan beskrivs som en konsekvens av ”flummet”.
Bloggens centrala funktion var från början en strävan efter att hitta en definition. Begreppen kändes fortfarande nya och behövde förklaras, problematiseras, stötas och blötas för att vi så småningom skulle kunna närma oss en gemensam beskrivning som omfattade alla oss flumpedagoger, oavsett om vi arbetade i förskola, grundskola, gymnasium eller högskola och oavsett politisk färg. Sedan dess har en del hänt. Diskussionerna på Flumpebloggen har varit givande, ibland rent intensiva och de har tagit oss i många olika riktningar.
Om en definition är möjlig, landar den nog i dagsläget i den, av Christermagister myntade, relationspedagogiken. Man kan se det som att flumpedagogiken utvecklats från en främst oppositionell rörelse till att nu i stor utsträckning representera en grundläggande hållning hos pedagoger gentemot barn/elever som framhäver relationens (till läraren, kamraterna, ämnet, rummet, situationen…) betydelse som förutsättning för lärande och utveckling. Det finns också de som vill blanda in en intuitiv aspekt i det hela – kanske främst för att motverka (miss-)uppfattningen att det vi talar om här är en handfast metod.
Ja, ja… Det finns säkert mer att skriva om bloggen och dess syfte, men det här räcker som en inledning, tycker jag. Jag hoppas du kommer att finna det som står skrivet på dessa sidor intressant och läsvärt!
-Janne
P.S. Lägga till? Dra ifrån? Dina tankar och reaktioner på ovanstående text är värdefulla och en diskussion oss flumpedagoger emellan om Flumpebloggens syfte och funktion är önskvärd. Det må vara ”min” blogg, men innehållet är vårt…
Flumpebloggen 
En bra idé att uppmana till egna inlägg och länkar i slutet av alla postningar.
Jag undrar om du inte redan från början ska göra lite fler kategorier till inläggen. Man kan ju placera dem i flera kategorier om man gör underkategorier (i alla fall i mitt WP tema). Alla inlägg bör ju t ex hamna under ”Flumpedagogik”, men man kan tillfoga underkatagorierna ”Kunskap” och ”Ordning och reda” till de senaste två. När inläggen blir fler så underlättar ju det för nya läsare, och för oss när vi behöver leta upp äldre inlägg. (Taggarna är lite förvirrande tycker jag…)
Kan man trycka Flumpetröjan med bloggadressen på ryggen? I så fall köper jag en till! 🙂
GillaGilla
Bra förslag! Jag känner mig själv lite vilsen bland alla kategorier och taggar, och ditt förslag om underkategorier känns strukturerat och tydligt.
Det där med flumpetröjan ska jag kolla upp framöver. Det är nämligen klart att det går få dit adressen på ryggen, men frågan är vad som händer med priset (som jag bara delvis kan styra själv)…
GillaGilla
intressant ämne, med många infasllsvinklar. ett halvt svar på frågan om flumpedagogikens innebörd, torde vara vad som kan betraktas som god pedagogik, eller vilken yrkesproffession som åsyftas detta. spontankänslan säger, att om flumpedagogiken står synonymt med den beprövade erfarnheten som delgrund till den pedagogiska praktiken, så kommer skolan ramla ihop.
en annan stor fråga är om flumpedagogik, bortsett från sammanhanget som föreligger Björklunds tolkning, i grunden är positivt?
/Eric Wangel, Barnomorgsbloggen
GillaGilla
Hej Eric! Ber om ursäkt för senkommet svar.
”…om flumpedagogiken står synonymt med den beprövade erfarnheten som delgrund till den pedagogiska praktiken, så kommer skolan ramla ihop.”
Jag förstår inte riktigt hur du menar här?
Flumpedagogiken, som idag utvecklats till att i stor utsträckning representera en hållning gentemot barn/elever som framhäver relationens (till läraren, kamraterna, ämnet, rummet, situationen…) betydelse för lärande och utveckling (mer om denna förvandling hos Christermagister) är jag dock övertygad om är en positiv grund att utgå från som pedagog.
GillaGilla
ingen fara.
man brukar tala om att den pedagogiska praktiken bör grundas på beprövad erfarenhet och forskning (även om dessa kan gå in i varandra). min tes är således att om flumpedagogiken enbart syftar till beprövad erfarenhet, i betydelsen att allt utom forskningsresultat kan betraktas som flummigt, så är alltså skolan flummig i sig, eftersom jag nämligen har svårt att tro att forskningen har en dominerande roll som utgångspunkt för vad som skall läras ut i skolan (och det är en diskussion i sig). den beprövade erfarenheten står alltså, enligt mig, till största delen för vad (bortse från kursplaner osv) och hur saker skall läras ut. det blir, rättare sagt, istället en fråga om ”att kunna barn”.
… men er utgångspunkt är alltså, istället för det sammanhanget jag drog upp, att flumpedagogiken bör tolkas (såsom den har använts från skolpolitiskt håll) som en anspelning på en sorts negativt menad relation i olika avseenden?
… jag tycker f ö också att flumpedagogik är postivt, delvis av din orsak, men främst sedan skolan i sig har som deluppgift att fostra barn å samhällets vägnar, vilket är rimligt, men flummigt (men det är en annan diskussion som jag inte tar här och nu).
blev långt. vidare ev kommentarer tar jag under era inlägg. ville dock få reda på er röda linje, för att senare förstå diverse inlägg. som blivande fritidspedagog undrade jag också om det är ngn yrkesprofession som i större utsräckning åsyftas flumpedagogiken, varvid fritidshemmets kultur känns som en ganska given kandidat, om inte vinnare. (även om jag tror mig förstå poängen, att ni menar på ett allmänt förhållningsätt).
väl mött, forza flumpedagogen, i viss bemärkelse
/ Eric, Barnomsorgbloggen
GillaGilla
Aha! Då har det snarare varit tvärtom, eftersom skolpolitiken sedan Jag Björklund tog över spakarna handlat om att i stora drag nonchalera forskningen och luta sig helt mot det man kan kalla beprövad erfarenhet. Han har emellanåt uttryckt att just skolforskning (i alla fall den som visar resultat som inte går i linje med hans politiska vilja) är flummig, liksom egentligen allt som står i opposition till hans politik.
Så flummet i flumpedagogiken bestod länge av det oppositionella, medan det nu snarare handlar om att förmedla en bild av skola/barnomsorg där relationerna står i centrum som en slags grund att utgå från i det ”egentliga” arbetet.
Sedan handlar det om att vi från olika områden gör oss hörda och ser på frågorna/flummet ur just vår synvinkel för att hålla flumpedagogiken relevant fören så stor grupp som möjligt. Själv är jag förskollärare och måste ibland påminna mig om detta när diskussionerna om betyg blir för intensiva…
GillaGilla
Pingback: 2011 – relationernas år! « Flumpebloggen
okej, nu är jag med i matchen. 🙂
/Eric, Barnomsorgsbloggen
GillaGilla
Pingback: Om ordens makt och mer om nyauktoritära tendenser och retorik inte bara i Sverige utan också ute i världen… « reflektioner och speglingar II…
Ja är det detta Jan Björklund, som jag känner sedan många år, menar: http://sv.wiktionary.org/wiki/flummig då är begreppet ”Flumpedagogik” helt ute och cyklar om man nu vill ta denna pedagogik på allvar!
Personligen står jag med s.a.s. en fot i båda läger… Jag är uppfostrad i Waldorfskolan som barn. Jag är utbildad officer (där av vänskapen med Jan). Jag har alltså upplevt pedagogik där vi sätter människan i centrum i båda fallen, där vi tar ansvar för varandra och har bra relationer, även under svåra förhållanden… Att få andra människor, unga som lite äldre att lära in och tillämpa kunskaper när det behövs, i livet, det är väl det vi strävar efter? Eller? Är det så att dessa båda läger ”Kunskapsskolan” och Flumpedagogerna” har grävt ner sig i sina skyttegravar och vägrar att se att de båda söker efter samma sak? 😉
GillaGilla
Pingback: De kallar oss flumpedagoger « Flumpebloggen
oj vad mycket intressant jag hittade här. Vad glad jag blir att läsa dina tankar och idéer. Har länge funderat kring begreppet ”flum-skola” och tänkt skriva några rader om ämnet på min nystartade blogg kring lärande och pedagogik. På återseende.
Mats
GillaGilla
WOW! Tack! 🙂
GillaGilla