Angående panoptikon

Det är gamla nyheter, men jag har varit för matt för att kommentera förslaget från i december (som i dagarna gick till lagrådsremiss) om att man ska kunna få (söka) lärarlegitimation direkt efter utbildningen, istället för – som tidigare – efter ett provår.

Innehållsmässigt kan det vid det här laget inte finnas mycket kvar i den här s.k. reformen som skiljer den från en gängse lärarexamen. Du kan nu söka legitimation med en lärarexamen som enda behörighetskrav. Nej, förresten, jag glömde högen med undantagsregler som gör att det i många fall knappt krävs en lärarutbildning för att få ut din legitimation. I vissa avseenden är det kanske t.o.m. lättare att få ut sin legitimation än att få ut sin examen…

Regeringen och lärarfacken har haft fullt sjå med att sälja in idén om lärarlegitimationen till lärarkåren. Det har kostat tid, pengar och fokus (t.ex. det fokus facken först nu börjar lägga på våra förutsättningar att faktiskt utföra vårt läraruppdrag). Och vad har resultatet blivit?

Splittring. Till att börja med mellan legitimationens förespråkare och kritiker, vilket är förståeligt och knappast särskilt allvarligt. Det handlar mest om åsikter. Men det går också att skönja framväxten av en inbördes maktordning mellan lärare.

Legitimerandet av en lärarlegitimation handlar om att befästa uppfattningen att det finns bra och dåliga lärare, och att de senare utgör ett reellt hot mot skolan och samhället. Ja, man kan använda den slitna frasen att det är ”lärarnas fel” utan att överdriva. Det var de här lärarna – det sjuka i skolan – som skulle utrotas med hjälp av legitimationen. Några hade ”lokal behörighet”, andra var ”puckon” som glidit genom lärarutbildningen på ett bananskal. Alla hade de dock det gemensamt att de inte ”höll måttet” och därmed skulle de ut. Men eftersom det finns något som kallas anställningstrygghet måste man gå den knöliga omvägen via en s.k. ”reform” för att avbehöriga dessa oförtjänt behöriga lärare. Sedan – kanske dök insikten upp någonstans längs vägen, kanske var man medveten om det hela tiden – visade det sig förstås att de dåliga lärarna inte var någon särskilt lättavgränsad grupp. De finns i alla former och grupperingar, liksom de riktigt bra lärarna inte heller är så lätta att ringa in.

Priset för att bli av med de dåliga lärarna (som sanning att säga inte var så många och så dåliga som man från början påstått) blev för högt när man började skönja risken för vådabekämpning. Och så började en nedåtgående spiral av undantagsregler för att rädda de där riktigt bra lärarna, som annars fått smaka på bödelsyxan tillsammans med avskummet.

Eller inte.

Kanske var aldrig syftet med legitimationen att rensa bort ogräslärarna. Kanske var den ett sådant där frö som vi brukar så i barngrupperna i förskolan. Som, när det slagit rot, får lärarna själva att göra jobbet. Att börja rangordna varandra längs en godtycklig värdeskala där man rör sig från att vara en ”bra lärare” (ett begrepp som också förtjänar att problematiseras, men det får ske en annan gång) till att vara ”tillräckligt bra” (vilket i de självutnämnt bra lärarnas ögon inte är tillräckligt bra, titeln till trots), inte hålla måttet och som sämst vara ett pucko. Skalan är en uppskattning och antagligen betydligt mer komplex. Men redan nu beskriver den ett slags lärar-panoptikon där vi smyger runt och övervakar varandra på jakt efter de dåliga lärarna.

Nästa steg är förstelärarna. Med införandet av dessa tjänster – som förstås skall placeras högst upp i denna godtyckliga rangordning – ger regeringen och lärarfacken sitt godkännande till vårt lärar-panoptikon (även om ansvaret – i enlighet med panoptikons principer – helt och hållet är vårt eget). Och i och med att vi nu tagit detta andra steg kan vi neutralisera lärarlegitimationen. Den har tjänat sitt syfte. Fröet har såtts och slagit rot. Lagrådsremissen har skickats.

”Så skramla stolt med nycklarna,
fångvaktarlakejer
För ni tillhör hycklarna och gör allt som de säger
Cirkelrunt bevakningstorn,
blås i ert ransakningshorn
Inga bagateller, dessa dystra celler” – ur ‘Angående Panopticon‘ av Big Fish

Om Janne
Flumpedagog och förskollärare. Bland annat...

10 Responses to Angående panoptikon

  1. Anna skriver:

    Alla andra professioner (snart även läkarna om det blir som planerat) får sin legitimation på examen, så så konstigt är inte det. Skillanden är ju att legitimation går att bli av med, det går inte en examen. Sen måste man faktiskt ha en lärarexamen om man ska få legitimation, det finns inga undantag från det.
    Men, ja, alla ändringar har varit negativa för legitimiteten i reformen, om tio år när legitimation och behörighet är en självklarhet så har vi kanske glömt hur svårt det var att peta ner alla gamla olikformade klossar i legitimationens fyrkantiga hål…

    Gilla

    • Janne skriver:

      Inga undantag. Å andra sidan kan jag tycka att – jämfört med en ”riktig” lärarutbildning med allt vad det innebär, inte minst ekonomiskt – kravet på att studera ”utbildningsvetenskaplig kärna” i en termin är ett ganska billigt pris att behöva betala för att ha kvackat i minst åtta år:

      ”Är du verksam som lärare men saknar relevant lärarexamen? Har du jobbat i minst åtta år den senaste 15 års perioden som lärare?* Var du anställd den 1:a december 2013? Om du uppfyller kraven ovan kan du inom ramen för VAL-projektet studera utbildningsvetenskaplig kärna 30hp samt vid behov ämneskomplettera.”

      Jag är emot dödsstraff, förresten. Inte för att jag har någon särskild uppfattning om livets helgd eller så, utan för det godtyckliga i ett av samhället skapat system som dikterar villkoren för din och min rätt att leva. För dessa villkor kan inte huggas i sten och har vi en gång dragit en linje, kan den flyttas både hitåt och ditåt och snart nog vaknar man på fel sida linjen och PANG! så ligger man där och kan inte annat.

      En indragen lärarlegitimation är pedagogens dödsstraff.
      Hotet om en indragen lärarlegitimation är därmed en jävligt effektiv piska.

      Och då har vi om tio år dina olikformade klossar som pressar sig genom fyrkantiga hål i dödsångest. Likriktning under hot. Jag tycker i alla fall inte att det beskriver en särskilt attraktiv framtid. Inte ens om man plockar bort hotbilden.

      Jag vill inte att mina barn skall undervisas av fyrkanter.

      Gilla

      • Anna skriver:

        Jag avsåg alla olika utbildningsvägar vi haft med de olika formerna på klossarna, inte att lärare inte ska vara olika, för det ska och måste vi. Svårt att likforma en kår på runt 200 000 personer….

        Gilla

        • Janne skriver:

          Där tolkade jag dig lite väl välvilligt, med andra ord.😉

          Men varje form är inte bara en utbildningsväg, den är också en lärare. Och även läraren måste in i den fyrkantiga formen för att överleva (d.v.s. fortsätta vara lärare). Så även om total likformighet knappast går att uppnå med lärarlegget allena, så är det ett steg i den riktningen. Liksom förstelärartjänsterna är ytterligare ett.

          För mig är det jag beskriver en högst påtaglig konsekvens av de här reformerna. Om tio år kanske det kommer visa sig att jag övertolkat signalerna. Antagligen är det så. Eller förhoppingsvis, menar jag. Men redan de små förändringar jag noterat i det allmänna samtalet lärare emellan – synen på kollegor som inte håller måttet, lärarstudenter som är puckon – visar på en konsekvens som kostar mer än den smakar.

          Gilla

  2. klalin skriver:

    Nu stannar det inte vid examen och legitimation. Affärsidén är fantastisk – http://www.aretemeritering.se/ – Numera pensionerade lgr11-utredaren Leif Davidson är ”på”. Rangordna det som rangordnas kan…

    Gilla

  3. Maths skriver:

    Intressant tanke att det skulle finnas en söndra-och-härska bakom legitimationen. Även om tanken inte var den, så finns det mycket under senare år som handlar om att splittra folk få bordet solidariteten (som nämns i läroplanen). En annan ”brick in the wall” är den individuella lönesättningen, där 100:- kan orsaka osämja.

    Gilla

  4. Ida skriver:

    Tack för bästa inlägget om lärarleget! Otroligt att de stora facken drivit detta… Själv har jag varit osäkert anställd i 1,5 år pga reformen, trots en 5,5-årig lärarutbildning. Kanske har jag ytterligare en arbetslös sommar framför mig.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: