Kunskap och Förståelse

Såhär i slutet av ett utmattande år som resulterat i ett nästan obefintligt skolbloggande och -diskuterande hittar jag två citat ur Malcolm Gladwells bok ‘Blink – the power of thinking without thinking’ som jag tycker sammanfattar två flumpedagogiska ståndpunkter. Den första ger en förklaring (av flera) till varför jag känner ett behov av att ifrågasätta det skolpolitiska fokuset på förvärvandet av kunskap. Båda ger varandra, men kunskap finns omkring oss och det är lätt att samla in den som behövs för stunden. Förståelse är däremot en intern process som kräver betydligt mer än ett Internet-abonnemang och förmågan att söka på Google. Man måste veta mer än hur man mjölkar en ko för att kunna göra ost.

Undervisning är ju en annan av mina stötestenar. Den kan och bör förstås bedrivas på olika sätt, så därför oroas jag lite av vissa skolpolitiska profilers förkärlek till katedern. Särskilt då den genomförs på bekostnad av mer ”hands on”-undervisning. Här kan högre lärosäten också ta lärdom. Kunskap blir inte mer värd, bara för att den förmedlas via föreläsningar. Gladwell sammanfattar detta bra i citat nummer två.

Glad sommar, om den kommer nån gång…

”The key to good decision making is not knowledge. It is understanding. We are swimming in the former. We are desperately lacking in the latter.”

”We learn by example and by direct experience because there are real limits to the adequacy of verbal instruction.”

Advertisements

Om Janne
Flumpedagog och förskollärare. Bland annat...

12 Responses to Kunskap och Förståelse

  1. Åsa Lyrberg says:

    Hej Janne! Jag oroas med dig, eftersom ordet katederundervisning plötsligt tycks stå för det som kallas kvalitet i svensk skola – och allt annat benämns som flummigt eller ineffektivt. Begreppet katederundervisning är problematiskt, för det framhåller förmedlingspedagogik (med rötter i främst kognitivistiska perspektiv) som det enda sättet att lära eleverna det tänkta undervisningsinnehållet. Om politikerna har läst styrdokumenten ordentligt, vilket jag starkt betvivlar, så framställs där en kunskapssyn som beskriver kunskapen som ett flerdimensionellt begrepp – bestående av aspekterna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Att genom ren förmedlingspedagogik (som jag menar är liktydigt med ”katederundervisning”) etablera alla dessa aspekter av kunskap hos eleverna ser jag som nästintill omöjligt. Vidare säger läroplanen att kunskapen bildas i sociala sammanhang, i samspel med omgivningen, alla kunskapsformerna samverkar i lärandet och förutsätter varandra… Att tala om katederundervisning är enligt min mening ett tydligt uttryck för okunskap och ett försök att kraftigt trivialisera och förenkla skolans kunskapsuppdrag. Att undervisningen måste genomföras under former som varieras efter innehåll och elevgrupp är för alla duktiga pedagoger en självklarhet! Tyvärr är det långtifrån lika självklart för våra kära politiker, som envist vägrar ta lärdom av vare sig forskning eller beprövad erfarenhet. Det sistnämnda är ju något som paradoxalt nog ska ägnas extra uppmärksamhet, enligt nämnda politiker. Jag avslutar mitt inlägg med att påpeka att jag inte är motståndare till faktakunskaper – fakta behövs, men måste samverka med de övriga aspekterna av kunskap för att kunna bli användbar och nå djupare än rena minnes- och utantillkunskaper. Då blir kunskapen till något mera – den får en bildande och fostrande dimension – även det är något som skrivs fram i läroplanen, däremot lyser ordet ”katederundervisning” med sin frånvaro.

    Gilla

    • Janne says:

      Tack för ditt långa och innehållsrika svar.

      Det är slående hur enkelt det egentligen är: Läs läroplanen!

      De styrdokument du hänvisar till är lättlästa och borde framför allt vara obligatorisk läsning för ansvariga politiker (jag menar dig, Jan Björklund). Flumpedagogik i ett nötskal.

      Tack för den påminnelsen, Åsa! 🙂

      Gilla

  2. Plura says:

    Jag har alltid förvånats över hur skolan slaviskt förljer vad politiker säger och inte håller sig till faktan i form av stydokumneten. Den enda detaljstyrningen staten lagt på skolan är VAD (centralt innehåll, mål och riktlinjer) och VARFÖR (syfte). Samtidigt som skollagen slår fast att skolan är mål- och resultatstyrd. Med andra ord HUR ni gör för att nå VAD är upp till varje skola eller pedagog att infria. Ända kravet är att ni genom systematiskt kvalitetsarbete ska öka måluppfyllelsen.

    Enkelt som en plätt eller?

    Gilla

    • Janne says:

      Näe. Det är tyvärr inte lätt som en plätt.

      Vi som borde styra skolan är tyvärr förpassade till passagerarsätet, medan politikerna vrålar i baksätet och de lokala skolförvaltningarna sitter med förbundna ögon vid ratten och har inte mycket annat val än att försöka följa deras direktiv.

      Frågan om huruvida vi skall följa styrdokumenten eller lyda politikerna är som att fråga sig om det är bibeln eller Guds ord som väger tyngst (även om jämförelsen haltar en hel del)…

      Gilla

    • Plura says:

      Med andra ord har ni en bunt kriminella i nämnden och en förvaltning som inte sköter sitt uppdrag.

      Undra hur den mäktige domaren (Ann-Marie Begler) kommer att dömma dessa kriminella;)

      Varken nämnden eller skolförvaltningen har ett dugg med undervisningen att göra det är förskollärare och lärares mandat. Och Föskolechefen och rektor som basar över den pedagogiska verksamheten.

      Gilla

      • Janne says:

        Även om HUR’et är vår frihet, så är det en frihet med skarpa avgränsningar. Lite grand som den frihet frigående höns åtnjuter.

        Ja, HUR’et är fortfarande mitt, men storleken på klassen/barngruppen avgörs av andra, liksom de ekonomiska ramarna, eventuellt stödbehov till enskilda elever/barn med mera. Och alla de faktorerna påverkar möjligheterna för mig att verkligen välja hur mitt HUR skall se ut.

        Så även om nämnder, förvaltningar eller ens Jan Björklund har att göra med HUR undervisningen skall se ut, så påverkar de det, vare sig vi gillar det eller inte.

        ”Kampen slutar aldrig.” -Anders F. Rönnblom

        Gilla

      • Plura says:

        Varför denna offerkoffta?

        Se till barnens/elevens bästa.

        För hur det än är så är det ändå Skolinspektionen som avgör om ni uppfyller kraven i styrdokumenten.

        Gilla

        • Janne says:

          Det är ingen offerkofta. Jag ser alltid till barnens bästa, och det tror jag gäller alla oss lärare i skola/förskola.

          Det tar ändå inte bort det faktum att vi gör det under omständigheter som i sig själva motverkar detsamma, t.ex. genom det slitna och förenklande begreppet ”för stora barngrupper/klasser”.

          Det jag försöker skildra är hur styrdokumenten fastnar på skolkontoret.

          Gilla

        • Plura says:

          Ok, Janne. Varför fastnar de där? Borde ni inte själva ta hand om den och köra egen stuga?

          Gilla

          • Janne says:

            Det där är nästan för suicidalt för att besvara. 😉

            Vad tror du händer om jag som lärare i förskola/skola plötsligt nonchalerar de ramar för verksamheten som är satta av min arbetsgivare och kör mitt eget race?

            Gilla

            • Plura says:

              De blir vares att du har rätt och lagen på din sida!

              Gilla

              • Janne says:

                Jag tänker mer i praktiska banor.

                Jag kan t.ex. inte skriva ner barngruppstorleken på min arbetsplats – det saknar jag mandat för. Och skulle jag ändå lyckas säga stopp vid t.ex. 17 barn/grupp (i förskolan) skulle mitt pedagogiska hänsyn bli en ekonomisk fråga som skulle rikoschettera tillbaka till antalet anställda pedagoger eller andra områden.

                Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: