Förskollagen 2010, kapitel 4

Kapitel 4 handlar om det systematiska kvalitetsarbetet samt inflytande och annat samråd med barn och vårdnadshavare. Det var lite lurigt att sammanfatta – eller om jag har blivit lite ringrostig – men borde fungera någorlunda i alla fall. Varsågoda:

Varje huvudman inom förskolan ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta skall även ske på enhetsnivå, där förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs under medverkan av förskollärare och övrig personal. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att utbildningens mål (enligt skollagen och andra föreskrifter) uppfylls och detta ska dokumenteras på både huvudmanna- och enhetsnivå.

Det är förskolechefens ansvar att barnen och deras vårdnadshavare informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen, vad som gäller i fråga om inflytande och samråd, samt fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Barnen och vårdnadshavarna ska därför ges möjlighet att delta i enhetens kvalitetsarbete, samt erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen via ett eller flera forum för samråd. I forumen för samråd ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum ska barnen och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Informationen och formerna för barnens inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas genom de befintliga skriftliga rutiner som ska finnas för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

En kommun eller ett landsting får inrätta lokala styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller landstinget är huvudman för enligt bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 7 kap. 18–22 §§ kommunallagen (1991:900). I en lokal styrelse för en förskoleenhet ska företrädare för barnens vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter. Förskolechefen får uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare att besluta i (2 kap. 10 §). Förskolechefen får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen att besluta i frågor som rör enskilda barn.

Om Janne
Flumpedagog och förskollärare. Bland annat...

12 Responses to Förskollagen 2010, kapitel 4

  1. Plura skriver:

    Tilläggas bör att det systematiska kvalitetsarbetet är centralt för all undervisning i förskolan. Därför kommer pedagogiska möten att vara en viktig sak för att utveckla det pedagogiska arbetet. Att analysera och utvärdera enligt läroplanen för förskolan.

    Märk väl att dokumentationskravet har ökat. Det innbär att förskolan måste göra en typ av självvärdering av verksamheten som ligger till underlag vid egna förbättringsarbetet och som underlag vid tillsyn och kvalitetsgranskning.

    Utöver detta måste förskolan ha någon form av resultatredovisning, det som tidigare kallades kvalitetsredovisning. Skillnade är att det nu är upp till förskolan eller vad huvudmannen valt för redovisningsstruktur, inte vad staten säger vad som ska redovisas.

    Så förskollärare och förskolechefer måste ha systematiskt kvalitetsarbete som ledstjärna i det pedagogiska arbetet från och med 1 juli 2011. Men som alltid börja sakta inför det redan nu.

    Gilla

    • Janne skriver:

      Ja, både huvudmannen och enheterna skall genomföra och dokumentera sitt systematiska kvalitetsarbete. Det framgår dock inte riktigt hur dessa två skiljer sig åt, förutom att man ser det ur skilda perspektiv (huvudmanna- respektive verksamhetsperspektiv), och hur man sedan sammanfogar dem till ett fungerande och konstruktivt dokument – vi kan ju inte ha två dokument som anger olika metoder för att nå samma mål?

      Jag kan förstås ha missförstått detta. Några tankar eller förklaringar, någon?

      Gilla

  2. Plura skriver:

    Kan ge en hint – lagen skiljer på utbildning och undervisning. Hårddrar jag det innebär det att huvudmannen ska ge er förutsättningarna och infrastrukturen att genomföra utbildningen. Undervisningen har ni förskollärare ansvar för tillsammans med förskolechefen som ska skapa den inre organisationen på förskolan.

    Förskolan har ansvaret för att läroplanen realiseras i det pedagogiska arbetet. Det är där förskollärarnas arbete med systematiskt kvalitetsarbete sker.

    Om huvudmannen är smart skapas en huvudstruktur de vill ha redovisning mot. Förskolan lägger sedan till sin egen struktur under huvudstrukturen för att anpassas till den egna verksamheten.

    Förr hade huvudmannen något som heter skolplan som skulle översätta de nationella målen till huvudmanna mål. När nu de tas bort finns ingen koppling enligt lagen till att huvudmannen ska översätta de nationella målen till sin nivå. De mål de bör sätta upp bör vara övergripande och inte kollidera med de mål förskolan sätter upp i sitt egna måldokument för att styra det pedagogiska arbetet utefter läroplanen.

    Redovisningen i en resultatredovisning bör innehålla resultat från verksamheten för utveckling och lärande, normer och värden samt resultat med arbetet med kränkning och diskriminering, Gör man redovisningen snar har man samma struktur i den som i måldokumentet. Då får du transparenta dokument.

    Gilla

    • Janne skriver:

      Att dela upp ”utbildningens mål” i dels infrastruktur och förutsättningar (huvudmannens ansvar), och dels i undervisning och metod (enhetens ansvar)…

      Att realisera läroplanen i utbildningen (huvudmannens ansvar) kontra i undervisningen (enhetens ansvar)…

      Jodå, det låter rimligt. Men jag vill nog se det göras innan jag fäller ett slutgitligt omdöme.

      Gilla

      • Mats skriver:

        Plura har en underbar förmåga att få det mesta att verka enkelt!

        Jag är nog också försiktigt skeptisk och är rädd för en massa pappersarbete med oklar och lite ängslig anknytning till verksamheten ”Var det så här ni ville ha det?”

        Gilla

        • Janne skriver:

          Det finns en inbyggd, hierarkisk problematik i att både verksamheterna och huvudmännen skall göra samma arbete, men på lite olika sätt – eller snarare med olika utgångslägen.

          För att inte tala om frågan om hur stor betydelse utbildningen har/får för undervisningen. Vems är egentligen verksamheten?

          Gilla

  3. Plura skriver:

    @Mats, det är enkelt men samtidigt svårt. Är man van att se strukturer och samband är detta ingen krånglig sak. Problemet är väl att de flesta ägnar sig åt krångliga cykelställ.

    @Janne, se det på detta sett. Jag tar bilden från det privata så kanske du och ni andra förstår sambanden.

    Ett företag består, åtminstone de stora, av en styrelse (nämnden) deras uppgift är att skapa strategier och strategiska mål för att verksamheten ska ta sig till en given punkt i framtiden. Koncernledningen (förvaltningen) ska lägga fast ramarna utifrån de beslut styrelsen gjort. Det innebär att organisera produktionsenheter utifrån deras logiska samband för utbud och marknad för att betjäna kunderna. Dotterbolagen (förskolan och skolan) genomför det operativa arbetet utifrån de mål koncernledningen strategiskt satt. Och proffs på att genomför är inte koncernledningen eller dotterbolagschefen utan de som är uti verksamheten för att tillfredsställa kunden.

    Är ni med?

    Med andra ord är det gubbsen på golvet som skapar kvalitet i förhållande till det övergripande målen. För dessa är nedbrutna till operativa SMARTA mål för att jag på verkstadsgolvet ska just producera prylen med dom krav kunden satt på den. Då har jag skapat kvalitet.

    Översätt detta till er egna värld. Vad ser ni då?

    Gilla

    • Janne skriver:

      Jo, jag är fortfarande med. Det jag (och, gissar jag, Mats) inte riktigt kan urskilja är den praktiska implementeringen av att – som du uttrycker det – genomföra det operativa arbetet.

      Skillnaden mellan gubbsen på golvet och mig som förskollärare är ju att gubbsen delar ledningens mål, eftersom båda vill åstadkomma en kvalitativ produkt – vilket leder till ekonomiska vinster för hela gänget.

      Jag, däremot, arbetar ju i en branch som inte är vinstdrivande – d.v.s. oavsett kvaliteten på den produkt jag släpper iväg i slutändan och oavsett om jag uppnår läroplanens mål eller inte, så gör vi ingen ekonomisk vinst (på kort sikt, bör tilläggas). Det innebär att min ledning är annu mer intresserad av att göra produktionen så billig som möjligt för att minska förlusten – och utformar sin del av kvalitetsarbetet att passa det syftet. Och i sin tur innebär det att jag fortfarande – precis som idag – måste trolla med knäna för att kunna göra mitt jobb.

      Med opedagogiskt stora barngrupper, opedagogiskt låg personaltäthet och obefintlig tid för planering och reflektion (annat än på min fritid) blir det svårt för mig att utöra ett gott, pedagogiskt arbete. Ändå säger den nya lagen att det ansvaret är helt och hållet mitt…

      Gilla

      • Plura skriver:

        Precis, så är det, kvalitetsarbetet är helt ditt ansvar.

        När du beskriver det som du gör är det precis den typ av argument jag hör. Det är de offentligas stora felsyn. Den norska uppfinningen osthyveln är inte något begåvat sätt att jobba med för att dra ned kostnader om det nu är det man ska göra.

        Hela ditt resonemang säger mig att ni har ett erbarmligt dåligt ledarskap. Om jag vore förskolechef hos dig skulle börja med att samla alla och säga vad jag vill med förskolan, alltså vilken inriktning ska vi ha. Därefter föra en diskussion över vad säger läroplanen om uppdraget. Välja ut några prioriterade läroplansområden och sätta övergripande mål för hela förskolan. Utifrån det dimensioneras hur ni ska lösa uppgiften. Och med stor säkerhet ser inte lösningarna lika i alla barngrupper, utan varje arbetslag måste utifrån sina förutsättningar sätta mål på vardagen för att nå de övergripande målen för förskolan.

        Låter det konstigt. Säker, jag har haft många förskolechefer och förskollärare fram för mitt ansikte när vi börjat jobba med SMARTA-mål. Samma tvetydighet och tragglande som du beskriver, men så sakta rasar polletten ner.

        Och som sagt vad om 10 månader ska du och alla andra förskollärare jobba för att rätt kvalitet kommer ut ur förskolan så barnen är förberedda för förskoleklass eller grundskolan.

        Gilla

        • Janne skriver:

          Ibland anlägger du en mästrande, lite överlägsen ton som gör det svårt att ta till sig det du faktiskt säger/skriver.

          Jag – vi i förskolan – vet mycket väl vad vi vill med förskolan, såväl vad gäller inriktning och vilket uppdrag vi har. Redan i den ”gamla” strukturen för kvalitetsarbete handlade det om att utifrån de övergripande målen prioritera vissa områden och därefter – arbetslagsvis – strukturera, planera och genomföra detta i verksamheten. Det är självklart för mig och de flesta av mina förskollärarkollegor och jag hoppas verkligen att du inte menade att antyda annat med ditt tal om polletter som skall ramla ner.

          Och att jag vet vad som gäller om tio månader torde väl vara rätt uppenbart om du ser tillbaka på bloggens senaste 5 -6 inlägg?

          Dessutom är det knappast så att våra barn varit erbarmligen oförberedda på livet i förskoleklassen fram tills nu.

          Så, nu har jag avreagerat mig lite.😉

          Sammanfattningsvis tolkar jag ditt svar som att jag kommer att sitta i samma gamla rävsax nästa läsår som jag sitter i nu. Fast med ökat formellt ansvar för att den är väloljad och vass.

          Gilla

          • Plura skriver:

            @Janne, det var inte min avsikt att mästra. Ibland har jag en förmåga att spetsa till det hela.

            Och din slutsats är nog tyvärr riktig.

            Enda trösten är att Skolinspektionen har fått sanktionsmöjligheter om huvudmannen och dess förskolor brister i att tillämpa lagen. Om det trots det, kommunerna har en liten ful ovana att strunta i lagar, kommer det att blir rättsprocesser i förvaltningsdomstolarna. Precis som det idag är det kring kränkande behandling och diskriminering.

            Gilla

            • Janne skriver:

              Tack, Plura. Jag förstod det egentligen – jag hade bara svårt att bortse från det i går kväll. Din input är ovärderlig för diskussionen.🙂

              Visst kan man hitta en närmast förvånande inställning till lagar och regler i kommunernas verksamhet. Men det är stora maskinerier och ofta svårt att hitta den/de ansvariga när något fel uppdagas. Och just just på den här punkten tror jag ändå lagen kan vara oss och verksamheten behjälplig.

              Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: