Förskollagen 2010, kapitel 2

Min serie inlägg om (för)skollagen fortsätter. Kapitel 2 handlar om Huvudmän och Ansvarsfördelning – ett intressant kapitel eftersom många frågor både på bloggen, i personalrummet och vid köksbordet handlar om detta. Vems är ansvaret? Jag har faktiskt plockat bort ett par paragrafer ur sammanfattningen, trots att de nämner förskolan. Detta för att de handlar om allmänna regler om t.ex. registerkontroll och sånt, och inte berör verksamheten på det sätt jag är nyfiken på – om vem som bär ansvar för vad. Den här sammanfattningen väcker frågor hos mig när jag drar paralleller till min verksamhet och förhoppningsvis kan den ligga till grund för givande diskussioner framledes. Varsågoda:

Kommunen är vanligtvis förskolans huvudman. I varje kommun skall det finnas en eller flera nämnder, vars uppgift är att fullgöra kommunens uppgifter som huvudman, såsom de beskrivs i skollagen. På begäran skall dessa nämnder – till de övriga nämnderna – kunna lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av förskoleplatser. Dessa nämnder lyder under kommunallagens föreskrifter om nämnder (1991:900).

Förskolan kan också ha en enskild huvudman. Detta sker efter ansökan, om denna visar att den enskilde har förutsättningar att följa gällande föreskrifter (bl.a. denna lag) och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för barnen eller för det kommunala – allmänna – alternativet. Om den enskilde, i de fall denne är ett bolag eller en förening, delägs eller är under rättsligt inflytande av kommun eller landsting, gäller att denne delägare inte har rättsligt bestämmande inflytande, utan att ett samarbete mellan denne och en enskild är nödvändig för att verksamheten skall komma till stånd, samt att det finns särskilda skäl med hänsyn till innehåll eller utformning.

Oavsett vem som är huvudman, är det dennes ansvar att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, samt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Denne skall bl.a. se till att personalen vid förskoleenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling och att förskollärare och annan personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller. Dessutom måste denne se till att de lokaler och utrustning finns, som behövs för att syftet med utbildningen skall kunna uppfyllas. Till huvudmannens hjälp finns en förskolechef eller ställföreträdande förskolechef, vars uppgift är att leda och samordna det pedagogiska arbetet (undervisningen) och därtill i synnerhet verka för att utbildningen utvecklas. Denne skall äga pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet. Förskolechefen beslutar om enhetens inre organisation och fattar de beslut samt tar det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Dessa beslut kan, av förskolechefen, åläggas en anställd eller en uppdragstagare vid enheten, förutsatt att denne har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra dessa ledningsuppgifter.

För undervisningen skall huvudmannen använda utbildade förskollärare (d.v.s. med en förskollärarexamen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av högskolelagen (1992:1434) eller motsvarande äldre utbildning). Även den med utländsk förskollärarutbildning kan räknas, förutsatt att denne kan uppvisa ett behörighetsbevis (utfärdas av Högskoleverket). Huvudmannen bör därtill sträva efter att anställa förskollärare med forskarutbildning. Om inga utbildade förskollärare finns att tillgå inom huvudmannens organisation, eller om det finns något särskilt skäl som gynnar barnen, får huvudmannen – under ett år i sänder – använda en annan person för att bedriva undervisningen. Denne person måste vara lämplig att bedriva undervisningen och i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar en förskollärarutbildning. Utöver förskolläraren/-arna kan annan personal finnas, som har utbildning och/eller erfarenhet som främjar barnens utveckling och lärande.

Om Janne
Flumpedagog och förskollärare. Bland annat...

9 Responses to Förskollagen 2010, kapitel 2

  1. Plura skriver:

    Märk skillnaden mellan utbildning och undervisning. Den är tydligt definierade i lagens 1 kap.

    När du skriver i tredje stycket första meningen om enskilda huvudmän så får man intrycket att det är ett andrahands alternativ. Så säger inte lagen, man pratar om huvudmän oavsett driftsformen. Det som sedan gör skillnad på offentliga respektive enskilda är beroende på tillståndsgivning att driva verksamheten för den senare. Och med offentliga förstås både kommuner, landsting och stat.

    Varför man gjort denna uppdelning tolkar jag som så att det är viktigt att skilja på myndighetsrollen kontra den producerande roll en offentlig huvudman har.

    Sedan tycker jag när du sätter dit ordet ”hjälp” mellan huvudman och förskolechef i fjärde stycket blir lite väl styrande. På ett sätt är förskolechefen en hjälp men samtidigt chef för förskolan med långt gående befogenheter för hur ni jobbar på förskolan. Det är därför lagen gjort åtskillnad på begreppen utbildning och undervisning. Annars skulle du inte kunna ha en mål- och resultatstyrd förskola.

    Gilla

    • Janne skriver:

      Tack för feedback! Ska lägga till ett ”vanligtvis” i andra stycket första meningen – alternativen skall självklart vara likvärdiga. Angående uppdelningen tror jag den enda anledningen är att alternativet finns och att det omgärdas av ett specifikt regelverk med ansökningar m.m. som inte förekommer när huvudmannen är offentlig. Alltså mindre relevant i min sammanfattning än i lagtexten.

      Angående fjärde stycket tror jag det är en tolkningsfråga och ”hjälp” får stå kvar så länge. Eftersom förskolechefen anställs av huvudmannen för att utföra de uppgifter du kallar befogenheter, blir han föga mer än huvudmannens förlängda arm eller ansikte nedåt. Jag talar inte med huvudmannen om jag har frågor eller synpunkter som rör utbildningen, jag talar med förskolechefen. Även om hans huvuduppgift är att leda och samordna undervisningen.

      Gilla

      • Plura skriver:

        Jo, Janne så är det idag.

        Men läser du lagen noga så är det att förskolechefen och rektorn är de som fom den 1 juli 2011 ansvara för den inre rika livet i förskolan och skolan. Det pedagogiska ledarskapet är ett kontrakt med staten och inte arbetsgivaren. Det är den lilla fiffiga kringgående lagstiftarna gjort mot huvudmannen för att läroplanerna ska tillämpas på verksamheten samtidigt som man tog bort skolplanen.

        Och läs definitionerna på vad som menas med undervisning och utbildning så ser du att det är en markant skillnad som inte går att vifta bort med den argumentation som de flesta kör med idag. Att det inte är någon skillnad.

        Gilla

        • Janne skriver:

          Huvudmannen (kommunen, den enskilde) står för lokaler och utrustning och bär ansvaret för att utbildningen genomförs enligt riktlinjer och intentioner i skollag, läroplan m.fl. styrdokument.

          Förskolechefen leder och samordnar det pedagogiska arbetet (innehållet, undervisningen), men skall också ”i synnerhet” verka för att utveckla utbildningen.

          Det är alltså till förskolechefen jag i första hand går när jag har synpunkter på huvudmannens sätt att genomföra utbildningen, eftersom min kritik i bästa fall kan ses som en strävan att utveckla utbildningen. Det är också till förskolechefen jag går när jag har synpunkter på undervisningen, eftersom det är denne som leder denna.

          Sedan är det denne, som har att gå vidare till huvudmannen eller staten med mina synpunkter. Det var det jag ville få fram. Att uppdelningen har liten synbar verkan för oss under chefsnivå, eftersom han/hon fortfarande är det filter vi måste tala igenom.

          Gilla

        • Plura skriver:

          Om jag tolkar vad du skriver och som jag uppfattar lagen ska huvudmannen skapa ”infrastrukturen” för att ni ska bedriva undervisningen. Ev mål ska vara övergripande och inte operativa för det är endast ni i verkligheten som kan sätt sådana.

          För det andra om förskolechefen inte är ”hatt för sin karl” undrar jag om h*n ska vara chef. I alla typer av organisationer, offentliga som privat, som består av flera enheter måste enhetschefen har tydliga mandat att agera under. Om inte, som du säger, springa och fråga huvudmannen, är det både fel hos huvudmannen och på enheten. En sådan typ av organisation skulle med nödvändighet duka under om det var utsatt för öppen konkurrens eftersom ingen tar ansvar enligt i detta fall lagstiftarnas tankar om förskolan.

          Gilla

  2. Plura skriver:

    Var i Skåneland och hade ett föredrag om nya skollagen.

    Fick en fråga som gjorde mig svarslös tills jag fick svart på vitt från någon som har just problemet med att fokuserat omsorgsbiten före förskolebiten och har följdriktigt ingen personal som är förskollärare. Hon tvingas stänga om nio månader och skicka personalen ut i arbetslöshet om hon inte fixar förskollärer. Behövs tydligen minst en per barngrupp. Samma problem tycks de som har alternativ pedagogik ha där lärarna är utbildade Montessori lärare eller Waldorfpedagoger.

    Läs gärna min tråd i samma ämne: http://pluraword.blogspot.com/2010/10/forskolan-nasta-krisbransch.html#comments

    Gilla

    • Janne skriver:

      Låter sjukt om de inte skulle ha haft några förskollärare?! Men inte helt förvånande heller, tyvärr.

      Det vore intressant att få förtydligat från något håll ifall det också innebär att förskolor med Motessori- eller Waldorfpedagogik måste ha personal med förskollärarutbildning i grunden. Eller om vissa alternativa utbildningar ger ”dispens” eller anses likvärdiga. Är det inte så blir det ett nästan för hårt slag mot vissa typer av verksamheter, kan tyckas.

      Gilla

      • Plura skriver:

        Frågan till mig, förra veckan när jag snackade nya skollagen inför ett antal förskolechefer, rektorer och förvaltningsanställda, ställdes av en Motessori förskola som inte har förskollärare som utbildats på traditionellt sätt.

        Och svaret fick jag från en förskola som är mer fokuserad på ”dagis”, alltså har Kommunal som avtalspart. Där var budskapet kristallklart. Inga förskollärare med akademisk examen ingen förskola. Alltså stäng skolan och säg upp omsorgspersonalen på grund av arbetsbrist.

        Så lösningen för den förskolan var att ragga förskollärare och minska antalet barngrupper eftersom det tydligen räcker med en förskollärare på barngrupp. I förlägningen kan man väl också säga att förskollärarna har bra förhandlingssitts lönemässigt.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: