kvalitet och resultat

Två begrepp sattes nyligen i spinn i den flumpedagogiska bloggosfären. Det ena begreppet, som togs upp i ett uttömmande inlägg på Örfilar & Gladsparkar, är kvalitet. Det andra begreppet diskuteras på Tysta Tankar och stavas ”dokumentation”. Jag rekommenderar besök på båda dessa bloggar för problematiseringar kring respektive ords innebörd.

Som jag själv ser det skall den ofta ”från ovan” beställda dokumentationen lyfta fram verksamhetens kvalitet, vilken i sin tur av beställaren ofta förväxlas med resultatet – om denna förväxling inte redan skett under själva dokumentationsprocessen.

Det vill säga, kvaliteten i en undervisningssituation står inte nödvändigtvis i direkt förhållande till resultatet (i form av ett betyg eller skriftligt omdöme), även om de två polerna är förbundna med varandra. Bra betyg är alltså inte synonymt med bra undervisning. Därtill misstänker jag att det är vanligt förkommande med det motsägelsefulla förhållandet ”dålig undervisningssituation – bra resultat”. Jag har själv arbetat i alldeles för stora barngrupper med alldeles för låg personaltäthet och ingen schemalagd planeringstid och ändå – i slutändan – presterat ett på papperet bra resultat eftersom arbetslaget slagit dubbelknut på sig självt. Inget toppenbra resultat, kanske, men ändå bra – inte minst i skenet av de makabra förhållanden, under vilka dessa resultat åstadkommits.

Min kamp framför ordbehandlare och tillsammans med mina kollegor har handlat om att i dokumentationen – ”kvalitetsredovisningen” – skildra just undervisningens kvalitet, medan min beställares uppdrag till oss mellan raderna har varit det andra: Att redogöra för resultaten.

Jag ser förstås värden i båda aspekterna, men förekomsten av en kamp dem emellan är problematisk. Dels tar den fokus och energi från dokumentationsarbetet, dels försämrar den kvalitén i dokumentationen, vilket ökar risken för ett missvisande resultat därav; kvalitetsredovisningen förvandlas till gnäll och resultatredovisningen förvandlas till en rad vita lögner.

Jag har i och för sig fått det hävdat för mig att kvalitetsaspekten är en intern fråga, medan resultaten är den enda externa output som egentligen behöver lämna verksamheten. Men jag menar att det skapar en onyanserad och svårtolkad bild av verksamheten för den som tar del av resultaten. Och – som jag skriver inledningsvis – riskerar det att skapa rejäl begreppsförvirring. Läs bara följande citat från Maria Gehlin, skolnämndens ordförande i Falun, då hon besvarar min fråga om vad hon menar när hon talar om kvalitet i kommunens skolor:

”Jag och skolförvaltningen har haft all anledning att titta på jämförandestatistik. Öppna jämförelser (SKL),Webor, Skolverket, SCB,”Så kostar verksamheten i din kommun”, Salsa och betygsstatistik säger samma sak. Faluns kommunala skolor har ett bättre resultat än riket, trots att vi har lika mycket (eller lika lite) resurser som riket.”

Och här sitter jag och pratar om gruppstorlekar, personaltäthet och brist på innehåll…

Någonstans, på något sätt, måste det gå att föra fram båda dessa sidor av myntet och göra det tydligt att båda har tyngd.

Men hur?

Om Janne
Flumpedagog och förskollärare. Bland annat...

6 Responses to kvalitet och resultat

  1. Plura skriver:

    Utan att läst dina förträffliga länkar, som jag kommer att gör, är min spontana reaktion att det som du beskriver är sagor från dina uppdragsgivare. Lika mycket som jag kan förmoda att det ni skriver är sagor för att tillfredsställa behovet av sagor.

    Kanske hårda ord. Men allt för sanna. Efter att utbildat bortåt 3.000 skolledare och lärare i konsten att formulera mål som är kopplade till de nationella målen så vet jag att det de flesta i skolan sysslar med är ambitioner, aktiviteter och fromma förhoppningar i stället för mål när de skriver dessa. De är inte SMARTA. Därför blir det så fel.

    Läroplanerna ger ramarna, men de måste ner på varje arbetslags nivå när målen sätts, annars hamnar man fullständigt fel. Och det är det som upprör mig att kunskapen är så dålig. För arbetsplan/måldokument ska innehålla: Målet, arbetssättet och utvärderingen av det pedagogiska arbetet. Och det har inte ett dugg att göra med undervisningens resultat i form av betyg, utan hur lärarna lyckats med sin undervisningsprocess. Det är det läroplanerna handlar om.

    Men för att lyckas redovisa måste förkolan och skolan också mäta det man sagt sig vilja uppnå i målen. Annars finns ingen evidens. Och detta ska redovisas med en lägesbeskrivning, målresultat, värdering och hur man tänkt sig öka måluppfyllelsen om man inte lyckats.

    Först då blir det slut på sagoberättandet.

    Och jag lovar att lagrådsremissen ställer högre krav på dokumentation än de förordningar som finns på området. Så är det någon som tror att det ska bli lindrigare måste jag nog göra en och annan besviken.

    Gilla

  2. Plura skriver:

    För att inget läs missförstånd ska göras. Rad ett andra meningen i andra stycket ska ordet åt in före antalet presoner. Annars blir det galet.

    Gilla

  3. Lilla O skriver:

    Struktur och tydlighet samt dialog ger kvalitet tror jag. Har skrivit om det här och om min obefintliga uppdragsplan här http://bit.ly/9mi00l och http://bit.ly/d5CXKF

    Har ni diskuterat med er chef vad er tid ska fyllas med och vad som ska prioriteras under arbetsveckan?

    Gilla

    • Janne skriver:

      Fråga inte mig. Jag är pappaledig och kan inte tänka i de banorna. Det är ett under att jag ens skriver något skolrelaterat överhuvudtaget, faktiskt!😉

      Men det är intressanta frågor du ställer i dina två inlägg. Och jag tror många känner igen sig i den frustration du ger uttryck för.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: