Kan man betygsätta i Wordle?

Efter den långa och intressanta diskussionen i anknytning till inläget Vems är betygen? har jag funderat lite på vad vi egentligen kom fram till. Om värdet i diskussionen. Om hur jag skall gå tillväga för att sammanfatta våra kollektiva erfarenheter av att ha deltagit i diskussionen. Ja, för att tala klarspråk, hur jag skall betygsätta den.

Då vi inte har några givna betygskriterier eller uppnåendemål för diskussionerna, blir det lätt lite si och så med likvärdigheten. Jag kan heller inte luta mig på min lärarutbildning, eftersom professionalitet inte väger särskilt tungt när det gäller betygsättning. Dessutom blir det så abstrakt att sammanfatta en diskussion som omfattar mer än 56 000 tecken (utan mellanslag) eller 11 214 ord med en bokstav från A till F att värdet av vårt samtal liksom förminskas och nästan försvinner.

Men så fick jag en idé. Jag klistrade helt sonika in diskussionens 135 kommentarer på Wordle och vips! hade jag fått en visuell representation av vår diskussion som – tycker jag – är överskådlig och ger utrymme för ytterligare funderingar. Saknar vi t.ex. några ord som borde finnas med i en betygsdiskussion?


”Likvärdighet” verkar inte ha diskuterats särskilt flitigt, ser jag, trots att det är ett begrepp som är centralt i de flesta andra skoldebattssammanhang. Jag vet, jag vet, vi här är nog rörande överens om att begreppet uttrycker ett ouppnåeligt ideal, men när det t.ex. diskuteras som något praktiskt genomförbart på ledarsidan i senaste numret av Lärarnas tidning (20/2009) börjar jag ändå undra hur vi lyckas undvika att tala om det.

Jag vet inte… Hur tänker du?

Är det fler ord som saknas? Vilka ord är det i så fall? Och varför saknar du just dem?

Annonser

Om Jan Kjellin
Förskollärare med en skvätt socialantropologi i botten.

13 Responses to Kan man betygsätta i Wordle?

  1. Plura says:

    Likvärdig, tja – skulle inte det innebära att det fanns en likare? Likare används t ex i måleriet som en måttstock på att målaren lyckats måla rätt kulör efter en på förhand bestämd färgbrytning.

    Även om det finns kursplaner – hur skulle en likare på kunskap se ut?

    Ord som saknas, tja – summativ och formativ bedömning. Betyg i sig är ju bara resultatet av en bedömning.

    Gilla

    • Janne says:

      ”…Resultatet av en bedömning.” Men ett resultat som bör ligga så nära själva bedömningen som möjligt, eller har jag fel? Det man vill åt, både i egenskap av elev som i betygsdebatten i stort, är alltså att bedömningen skall ske likvärdigt, även om man väljer att se på betygen istället.

      Ett krux är att uppvisade kunskaper inte behöver vara detsamma som förvärvade kunskaper. Kanske beror det senaste krislarmet (om matematikkunskaper på glid) till stor del (men absolut inte helt och hållet) på att man under de senaste 10 – 15 åren fokuserat mer på resultatet än innehållet/processen?

      Och då tänker jag i lika delar på elever och lärare. För den betygscentrerade elevens del handlar det om strategier för att få toppbetyg – strategier som sällan inbegriper lärande. Och för läraren handlar det om att i de här fallen tvingas sätta höga, formella betyg – många gånger mot bättre vetande eftersom all dokumentation motiverar det (för) höga betyget.

      Hänger ni med i resonemanget, eller uttrycker jag mig för svävande?

      Gilla

      • Plura says:

        Jo – men skillnaden mellan den summativa bedömningen som är underlaget för nationella prov begränsar bedömningen till av eller på, rätt eller fel i förhållande till påståenden eller prov frågor. Detta brukas kallas för kvanitativa mätningar.

        Formativ bedömning går på djupet och använder frågandet som ett mätinstrument för att röna ut kunskapen i förhållande till givna kriterier. Det som bruka kallas kvalitativa mätningar.

        Skillnaden är att det första är det gamla relativa betygssytemet, som inte på något sätt mätte kunskap utan bara hur bra jag var på att konkurrera ut plugghästarna. Lite av det tycker jag mig se i debatten – önskan att kunna likvärdigt mäta fast ur ett numeriskt förhållningssätt.

        Sedan när det gäller matematik – vet inte om det är något slags systemfel i tänket. Vad eleverna bör lära sig är att formulera ett problem och utifrån det räkna med hjälp av formler ett resultat och få bedömma rimligheten i svaret. Det var det vi var duktiga på förr i världen innan kalkylatorn gjorde sitt intåg. För att inte säga datorernas.

        Matematik är inte att bara stoppa in ett antal numeriska värden och räkna fram ett svar. Utan att veta tänket bakom hamnar man fel. Ska detta sedan göras genom självräkning förstår var och en att det är destinerat att bli det utfall vi ser i de gjorda jämförelserna.

        Pedagogiken i att lära ut matematik behöver nog förbättras betydligt. Matematik är inte svårt.

        Men för de som har svårt är det bra att det finns ett begrepp som dyskaleli, dyslexins motsvarighet. Då kan åtgärder sättas in för de båda defekterna så eleven genom träning och åter träning får hjälp att ta sig fram i livet. Och man kan ju inte hjälpa att man har en biologisk defekt som på intet sätt är relaterat till förmågan till abstrakt tänkande.

        Blev ett långt resonemang om bedömning och betyg. Vet inte om det för saken vidare.

        Gilla

        • Morrica says:

          Undvik gärna djupt nedsättande ord som ‘defekt’ när du talar om människor med t ex matematiksvårigheter. Ordval spelar roll, och gör skillnad.

          Gilla

        • Janne says:

          Jag vet inte – för jag sätter inte betyg i förskolan (ännu). Men jag tänker att den formativa bedömningen har fått stå tillbaka alltmer i betygsättningen. När det ”nya” systemet kom (det efter det femgradiga siffersystemet, tror jag) upplevde jag att de elever jag träffade som var i ”betygsför ålder” hade rätt bra koll på hur man kunde göra för att forcera fram ett högt betyg och att själva lärandet – det du hänvisar till som ”formativt” om jag förstår dig rätt – blev inte bara sekundärt, utan rentav kontraproduktivt i jakten på det höga betyget. Och vips! har vi elever med höga betyg och bristfälliga kunskaper.

          T.ex. hade det varit intressant att se hur ett sådant här elevtaktiskt beteende påverkar just matematikkunskaperna…

          Gilla

  2. Plura says:

    Så bra ord.

    Kommer att använda dem i framtiden. Ibland måste teknikern i mig göra att jag använder ord som kan förminska, fast syftet med ordet inte var tänkt så.

    Tyvärr fick man som yngre, pga just läs och skrivsvårigheter, hör att man var dum. Därför låg språket nere många år innan man gick sista ring i gymnasiet och testades. Min svensklärare tyckte jag skrev intressant uppsatser men var fulla av rött. Stavfel och ordomkastningar förekom lite för ofta.

    Efter testen och konstaterade av ”lätt” dysilexi var det en befrielse att veta att det inte var fel på en, utan ett normalt sätt att vara för en som just hade den dysfunktionen. Resten av livet har man tränat för att övervinna handikappet.

    Gilla

    • Morrica says:

      Precis. Ingen defekt, ingen dumskalle, bara en dysfunktion som inte har ett jota med intelligens, kunskap eller visdom att göra.

      Ordval gör skillnad.

      Gilla

      • Janne says:

        Tänkvärd sidodiskussion. Visst gör ord skillnad. Inte minst i skriven form, där vi inte har tillgång till alla andra kommunikativa data, som tonläge, kroppsspråk m.m. Därför blir jag alltid så glad när ett missförstånd eller en meningsskiljaktighet går att lösa utan att man blir förbannad.

        En varsin guldstjärna skall ni ha! 🙂

        Gilla

  3. Satt (precis innan jag gick in på din blogg) och funderade som så här: ”det där ordpussel-programmet, vad fan hette det…?”
    Då har du en artikel om det…
    TACK ska använda det med eleverna redan i morgon…/J

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: