Värdet av det osynliga

Idag skriver Filippa Mannerheim intressant om betyg och värdering på sajten Dagens skola. Det handlar om Trelleborgs kommun som tänker införa något slags bonussystem där lärare vars elever presterar bra får högre lön.

Som vanligt låter det bra, rent generellt. Duktiga lärare belönas.

Men för att det ska bli så bra som det låter måste prestationsbedömningen av eleverna göras på ett oerhört omfattande, resurskrävande och opraktiskt sätt. Och man måste – förutom att mäta inhämtad kunskap – också värdera det ur mätbarhetssynpunkt osynliga. Mannerheim exemplifierar detta med Elin, Sanna och Tomas, som alla tre utvecklats enormt under sin gymnasietid, men utanför betygskriterierna i kursplanen. (Ellin har, med lärarens hjälp, utvecklat självförtroendet så att hon nu vågar tala inför grupp, Sanna har lärt sig samarbete och Tomas förstår äntligen textbindning.)

Dessa aspekter på en god lärargärning finns överhuvudtaget inte med i debatten, där det mest framställs som att vi lärare uteslutande skall jobba med Kunskap. Och därmed tenderar dessa värden också att försvinna ur vår praktik.

Det är främst det Trelleborgsexemplet kommunicerar till mig – en alliansstyrd kommun som vill visa att de minsann följer regeringens skolpolitiska linje och därtill är initiativrika och handlingskraftiga skapar ett belöningssystem som skall främja kunskapsaspekten av läraryrket. Men utan djupare insikt om hur det här kan komma att påverka helheten. Det kommunicerar faran med en för enkel och tydlig retorik. Man kan tolka den bokstavligt, och då blir det lätt fel.

Så inför helgen tänkte jag försöka utmana oss med frågeställningen ”Hur kan vi förmedla läraryrkets komplexitet på ett sätt som kompletterar den dominerande bilden av oss som kunskapsförmedlare?

Lycka till och ha en bra helg!

Advertisements

Om Janne
Flumpedagog och förskollärare. Bland annat...

20 Responses to Värdet av det osynliga

  1. Lärarlön beroende på betyg är en väldigt tydlig markör på att alliansen bygger en elitskola. Elever som har det väl förspänt kommer in med bättre förutsättningar till högt betyg vilket gör att lärare i väl bemedlade områden för högre lön än lärare i utsatta områden vilket skapar incitament för duktiga lärare att jobba i dessa bättre bemedlade skolor vilket kommer att öka på löneskillnaden ytterligare.

    Och, precis som det inlägget var inne på: Osynliga och svårmätta områden tas inte hänsyn till. Betyg är en kvantifiering av kunskap och kvaliteten i kunskapen är, skulle jag vilja påstå, omöjlig att egentligen mäta. När läraren får starka incitament att fokusera på det kvantitativt mätbara kan jag inte så något annat än att det kommer leda till ett svårartat förytligande av undervisningen i skolan. Fokus på mål att uppnå kommer bli ännu starkare och strävansmålen kommer att falla bort. Hoppas alliansen är så pass ärliga att de ändrar skolans styrning från att vara mål- och resultatsstyrd till att bara vara resultatsstyrd, för så ser det ut i verkligheten. Skolans styrning blir alltmer kvantitativ, man är bara intresserad av att mätbarhet och statistik. Det är en både tråkig och farlig utveckling.

    Gilla

    • Plura says:

      Mål- och resultatstyrning – där får jag göra dig besviken, att Alliansen ska byta perspektiv till resultatstyrning. Varken den kommande läro- och kursplanen eller nya skollagen har skrotat det. Snarare tvärt om.

      Sedan uppnående mål är inga mål. Det är krav eller ett golv. Men jag ska ge dig ett glädjande bud strävansmål försvinner och blir inriktningsmål….semantik kan tyckas men kunskapsfabriken har inte lärt sig vad strävansmål är…..

      Gilla

      • Janne says:

        Semantik i all ära. Jag som jobbar uteslutande med strävansmål kan känna en lättnad över ”namnbytet”. Det är en enorm kvalitativ skillnad i att sträva efter något eller att arbeta i en riktning. Även om den förändringen i praktiken kommer att vara i det närmaste osynlig…

        Gilla

        • Plura says:

          När du säger så blir jag alltid lite misstänksam och dyker in i synonymboken. Och noterar att den säger att strävan = riktning, rörelse och inriktning = väg, kurs, riktning.

          För mig är det samma sak. Beskriver en rörelse. Och rörelsen är till sin natur att ökad måluppfyllelse.

          Så ibland tycker jag det är lite hårkyveri. Men Davidsson konstaterade i sin utredning, inför beslutet om den nya läro- och kursplanen, just att skolan inte förstod vad strävan var för något. Och samma kan man konstatera när man studera inspektionsrapporter. Skolorna på tafsen för att de inte jobbar med strävansmål.

          Så frågan är är det en semantikfråga eller okunskap?

          Gilla

          • Janne says:

            Det kan vara lite av båda delarna. Det är väldigt svårt att mäta uppfyllelsen av ett strävansmål – jag menar, hur rangordnar man strävandet?

            Och så ligger det i en strävan att nå fram till ett ganska definierat mål. Om strävan är att t.ex. ”utveckla sin förståelse för /…/ enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur” (Lpfö 98), så ligger det nära tillhands att tolka förståelsen som ett mål, när det egentligen är möjligheten till utveckling som är det centrala i strävansmålet.

            Att då tala om ett inriktningsmål istället, inbjuder på ett helt annat sätt att tolka in möjligheten till utveckling framför själva förståelsen/kunskapen (som kommer som ett brev på posten ändå, men som alltså inte är eller skall vara det uttalade målet).

            Samma betydelse, olika innebörd? Nyanser? Jag tror i alla fall att ordvalet har betydelse, även om den som sagt kanske inte syns i praktiken.

            Gilla

            • Plura says:

              Visst är ord viktiga. Men ibland har vi en förmåga att krångla till det. Vilket jag märker när jag utbildar pedagoger och skolledare i att sätta mål.

              Det första jag och min kollega stöter på är just förståelsen vad de nationella målens betydelse. Många, speciellt på grundskolan och gymnasiet är inte riktigt med på vad strävansmål i läroplanen är för något.

              När vi förklar att det är önskat tillstånd i det pedagogiska arbetet, alltså det sätt pedagoger och lärare arbetar för att bibringa barn och elever kunskap börjar polleten så sakta ramla ned. Läroplanen är kraven på verksamheten och hur bra den är att nå de nationella målen.

              Medan kursplaner, som inte finns i förskolan, handlar om vilka mål eller krav som finns på vad elever ska kunna i olika ämnen.

              Det är en stor och komplex materia, kombinerat med utbildningstraditioner som satt käppar i hjulet kring styrdokumenten. Där jag tycker förskolan är föredömlig att snabbare ta till sig sättat att arbeta än de andra skolformerna i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Ett märkligt fenomen så här femton år sedan läroplanerna började gälla i grundskolan och gymnasiet.

              Gilla

              • Janne says:

                Rent spontant så känns det som att det lätt kan bli lite knöligt att förhålla sig till dels en läroplan och dels en kursplan. Men inte knöligt… Det är väl knappast så att de motsäger varandra?

                Gilla

                • Plura says:

                  Nej, läroplanen handlar hur verksamheten uppnår målen att lära ut och kursplanen vilka kriterier som ligger till grund för elevers lärande i ett ämne…..

                  Gilla

  2. Janne says:

    Om din prognos i första stycket stämmer är det en mycket oroväckande utveckling. Hur skulle man i så fall kunna kompensera för det?

    Ett generellt lönepåslag till de lärare som väljer att jobba på skolor i socialt belastade områden är ett förslag som spontant dyker upp i mitt huvud. Det kanske finns fler?

    Sedan beror det ju på var elitskolorna kommer in i bilden. Som en effekt av förhållandet resultat-lön eller som ett önskat resultat av detta?

    Gilla

    • Jag tror att det viktigaste är att hålla sig borta från artificiella resultat som grund för lön. Jag tror att lärarjobbet mår bäst av individuell lönesättning och är tveksam till generella lönepåslag. Däremot kan det vara vettigt att locka duktiga lärare till segregerade skolor med bra lön. Men egentligen är det här inte så mycket ett skolproblem som ett allmänt samhällsproblem, segregation är väldigt dyrt och åtgärderna jobbiga.

      Elitskolorna är väl en del av spiralen, det som gör de skolorna bra är inte bara att lärarna är bra, utan att de som går där har det väl förspänt, det leder till att det blir lättare för lärarna att bli bättre osv. medan lärare i ”sunkskolorna” fortsatt blir sämre vilket gör att de bäst förspännda eleverna flyr fältet och så fortsätter det. Jag tror inte att någon forskare med självaktning skulle påstå att borgarnas politik motverkar segregation, snarare tvärtom.

      Gilla

  3. Jag går helt enkelt bet på helgens utmaning: ”Hur kan vi förmedla läraryrkets komplexitet på ett sätt som kompletterar den dominerande bilden av oss som kunskapsförmedlare?”

    Jag har funderat och funderat… Grejen är väl den att jag inte tycker att vi borde BEHÖVA förmedla det till kommunfolk och ministrar! De borde vara tillräckligt insatta för att inte slänga ur sig sådana dumheter. Som jag skrev i en kommentar i min blogg känns det också rätt hopplöst eftersom vi inte verkar ha samma agenda. Vi lärare vill driva en meningsfull verksamhet och politikerna vill ha mätbara resultat presenterade i siffror för att kunna visa snabba resultat så att de blir återvalda…

    Gilla

    • Janne says:

      Innan Kristoffer och Plura skrev sina kommentarer tänkte jag också att jag tagit i lite väl mycket med utmaningen – och nu vet jag väl inte om vår diskussion direkt besvarat frågan, men å andra sidan kanske inte det behövs?

      Utmaningen handlar annars mycket om det du skriver. Om känslan av att ”behöver jag verkligen förklara det här för dig?” Många gånger har jag tappat hakan över en debattartikel eller ledare som helt och hållet missat poängen med skolan överhuvudtaget. Liksom jag gjort efter ett eller annat uttalande av Jan Björklund.

      Det är skilda världar, och ibland känns det som om det är vattentäta skott mellan dem…

      Gilla

    • Plura says:

      Christer skriver – ”Vi lärare vill driva en meningsfull verksamhet och politikerna vill ha mätbara resultat presenterade i siffror för att kunna visa snabba resultat” – raljant sagt: är det något motsatsförhållande på detta….

      Fantasin och ”så har vi aldrig gjort” brukar sätta begränsningar för att just nå det de två världarna eftersträvar……

      Gilla

  4. Nej, alla frågor kräver inte ett omedelbart svar.
    Ibland måste man så frön också!

    Gilla

  5. Lisa says:

    Frågan om hur vi kan ”förmedla läraryrkets komplexitet” påminner mig om mina försök att skriva ett mer allmängiltigt CV, efter att jag hade gått in i den berömda väggen och såsmåningom ville försöka komma igång med något slags jobb igen. Helt övertygad om att de erfarenheter och kompetenser jag har efter att ha utbildat mig till och arbetat som lärare är synnerligen värdefulla för de flesta arbetsgivare, ville jag beskriva dessa på ett mer allmängiltigt sätt – frikopplat från skolvärlden. Det var inte lätt!

    Jag tycker mig ha hittat en del förklaringar till svårigheterna i forskningen kring lärares yrkesspråk (som oftast anses bristande, lite halvprofessionellt) samt en hel del hjälp att formulera mig i forskningen kring lärares arbete. Men även om jag blivit något bättre på att formulera vad en lärare kan och gör, verkar ingen riktigt fatta ändå! Det kanske är den förytligade skoldebatten som står ivägen för förståelsen?

    Du skriver också något som gör mig lite rädd:
    ”Dessa aspekter på en god lärargärning finns överhuvudtaget inte med i debatten, där det mest framställs som att vi lärare uteslutande skall jobba med Kunskap. Och därmed tenderar dessa värden också att försvinna ur vår praktik.”

    Tror/tycker du alltså att de värden en utvecklad definition på begreppet kunskap står för (de fyra F:en är ju faktiskt inte så dumma att börja med om man har gjort halt redan vid ett av dem!) håller på att försvinna ur verklighetens klassrum också, inte bara ur debattens klassrum? I så fall vore det ju verkligt illa!

    Jag vill inte tro att det är så illa. Inte så länge det finns flumpedagoger!

    Gilla

  6. Janne says:

    Hej Lisa!

    Jag tror att lärare – flumpedagoger eller ej – alltid kommer att arbeta med alla fyra F’en i sina klassrum. Eller åtminstone försöka. Men i en lägre betygsålder, i betygsliknande omdömen och i de nationella provens ökade betydelse tycker jag mig skönja en trend som inte kommer att landa i klassrummen utan att påverka dessa.

    De här praktiska förändringarna ställer ju nya krav på verksamheten och – tror jag – implicerar en riktning i vilken arbetet ”bör” röra sig. Precis som Jan Björklund angående betygen uttryckte sig så lönar sig flit, alltså: Duktiga lärare gör det de tror förväntas av dem…

    Gilla

  7. Lisa says:

    Nej, ja…du kan i värsta fall ha rätt. Vi är ju inte mer än människor och behöver ju någon slags uppmuntran för vårt arbete ibland. Men flit har jag förstås aldrig sett bland lönekriterierna…! 😉

    Gilla

    • Janne says:

      Det har jag, men det kräver lite tolkning. 😉

      En titt på mallen för lönesamtal i min kommun uttalar t.ex. ett krav på att jag skall ”agera på ett sätt som ska främja kommunens intressen”. Det kan mycket väl innebära ett önskvärt ökat fokus på kunskap, ordning & reda m.m. på självklar bekostnad av andra aspekter av mitt yrkesutövande.

      Kravet på att följa ”policys, riktlinjer, avtal och annat” kan också mycket väl omfatta de signaler kommunerna och skolförvaltningarna får från regeringshåll (eller från medial opinion).

      Gilla

  8. Pingback: Att nå fram i skoldebatten « Christermagister

  9. Pingback: Får jag betalt för det här? « Oh la la…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: